Smärtsam helg?

De ringde mig från vårdcentralen idag och jag fick en tid... på måndag! Det innebär att jag måste stå ut med den här känslan i musklerna under hela helgen. Hur känns det? Det går att beskriva på två sätt:

- Tänk er känslan i kroppen efter ett gympass. Ta sen bort adrinalinet och det faktum att musklerna blivit tränade. Då återstår bara tröttheten i musklerna, ta da!

- Tänk er känslan i kroppen vid influensa. Ta sen bort ev feber och förskylningssymtomer. Där har ni samma känsla igen.

Jag ska inte klaga egentligen. Jag menar, det finns ju MYCKET värre saker än att vara trött i musklerna. Men ibland blir man helt galen på att känna så här och nu blir det alltså så hela helgen...

Tur då att man har något att se fram emot. På söndag avgörs fotbolls-vm. Först bronsmatch Norge-USA, HEIA NORGE! Sen final Brasilien-Tyskland, GO BRASIL! Tänk om Lise kunde bli bronsmedaljös och Marta och Elaine tog hem guldet. Vilken drömsituation. =) Marta förresten. Hon är bara såååå grym, hade total show igår mot USA. USA! Klack över en spelare och sen... ja, jag är mållös!

Nu vill jag bli frisk! Jag vill må bra, kunna träna och bygga upp ett hälsosamt liv. Förhoppningsvis kan jag börja med det... på måndag.

Sjuk... igen!

Det var bara 2 veckor sedan jag var sjuk senast och nu har jag lyckats bli det en gång till! Har pratat med distriktssköterska idag som ska ringa mig igen på fredag. Om jag fortfarande mår dåligt då så blir det ett besök på vårdcentralen.

Var tvungen att ringa Sussie (min chef) också och förklara att jag faktiskt är skittrött på att vara sjuk. Hon menade ju att det varit lite väl mycket nu sista tiden och jag håller fullt med. Men förhoppningsvis kommer de fram till vad det är på vårdcentralen på fredag. Nåt typ av virus eller infektion alternativt svagt hjärta (hoppas inte!) är mina chansningar. Eller mina... de kommer faktiskt från mamma egentligen. Ibland är det skönt att ha en mamma som är undersköterska!

Helt orkeslös i alla muskler i hela kroppen. Usch! Tur då att det är semifinaler i fotbolls VM idag och imorgon. Heia Norge (Lise)! Go Brazil (Marta & Elaine)!

Måste bara lägga till citat från en intervju jag nyss såg. Elaine är så skön. ;)

Elaine: I USA det finns Wamback och hon är jättelång! Och jag tror jag markerar... ja".
Reportern: Blir det jobbigt?
Elaine: Nej! Jag är stark!

Shadow of the day

Spelar sönder Linkin Parks "Shadow of the day" numera. Kan bara inte låta bli!

"Kan inget" om fotboll men har rätt ändå

Jag är inte den som säger "vad var det jag sa?" *host* Innan VM började så tippade jag att Sverige skulle ha svårt att ta sig vidare till kvartsfinal och om de mot förmodan skulle ta sig dit så skulle det ta stopp där, tyvärr.

Sverige har jättemånga bra spelare som är enormt skickliga individuellt men det är spelet som är problemet. Sättet som landslaget bygger upp anfall på är komplicerat, tråkigt och ineffektivt, därför blir det svårt att vinna matcher.

Sen har jag, mest på skoj, sagt att utan min favorit Karolina Westberg på plan så vinner inte Sverige. I matchen mot Nigeria var hon bänkad - slutade oavgjort. I matchen mot USA var hon också bänkad - vinst till USA. Idag fick hon spela - Sverige vann. Nu påstår jag inte att hon var det avgörande i matchen men är backlinjen tygg och säker så blir hela spelet säkert, som idag.

Har aldrig påstått att jag kan nåt taktiskt om fotboll men även om man aldrig har spelat i nåt lag så har man ändå rätt till en åsikt. Och tänka sig, jag hade rätt...

Umeåresan del 3

Söndag 19/8
Dagen kan sammanfattas rätt kort: seeeeeeeeg. Jag cyklade runt lite bara och vid en U-sväng så hände nåt märkligt. Cykeln var lite för hög för mig och jag kände att svängen kanske blev aningens för snäv, satte ner foten, fastnade med handen i påsen jag hade på styret och kunde därför inte ta emot mig när jag satte ner foten utan ramlade. Det var det mjukaste fall jag någonsin gjort, jag bara la mig ner. Men asfalten i Umeå ska inte underskattas - den är stenhård! ;) Jag lyckades skrapa upp mig lite på handflatan, fick småsten på hela underarmen, börjde in cykelkorgen, slog i höften, armen fick en ordentlig smäll och jag blev stel i nacken. Jag har aldrig någonsin fått så ont av något fall (undantag när jag bröt armen) trots att fallen har varit mycket värre än det här! Efter 3-4 timmar så började värken gå över men jag var fortfarande hur seeeeeeg som helst....


Enda UIKare jag mötte under dagen var Dockan som tog en sväng förbi Gammlia och sedan tankade bilen.

Måndag 20/8
På måndagen fortsatte jag att skriva kuvert och sålde biljetter till Brasilienmatchen. Efter lunch tog jag en tur till Intersport och på vägen dit och hem så mötte jag Ljungan, Tobbe, Elaine och Lise. Inte på samma ställe utan bara en i taget, längs vägen.

På träningen så satt Emma och Johanna på varsin motionscykel och kom sedan på att de skulle flytta ut dem på planen så de satt nära de övriga som tränade. De började dra cyklarna och Johanna fick genast problem. "Kan du hjälpa mig?" och Emma skojade "Orkar du inte..." "Tänk på att jag är skadad" svarade Johanna. "Jag tänker på dig, nu kör vi!" sa jag och så gick vi iväg med cykeln. Vi hann till och med om Emma som hade fått lite försprång.

När vi kommit ut på planen så satt tjejerna och kommenterade träningen. "Vill du vara Kåmark eller han, vad heter han, Kristiansson?" frågade Johanna och Emma svarade "Jag vill inte vara nån för de är dumma! Den ena sa att jag var 20 år och den andra kallade mig för Konradsson..." Sen såg de en gubbe på läktaren som var på plats tillsammans med Laura Del Rio Garcia. "Är det senaste tillskottet på uikfans?" frågade de, hehe.

I övrigt så låtsades Marta få en elchock av motionscykeln, L-G förklarade ett nytt fysövningsprogram medan Erika, Karro, Ljungan och Påla fick visa övningarna och sedan fick alla testa. Det var en hel del skratt, fall från balansbollar m.m.

Tisdag 21/8
Dagen rullade på som de övriga, skrev kuvert och sålde biljetter som aldrig förr! Hann prata med både Anna Paulsson och Maria Bergkvist som ringde till kansliet. Åkte sen runt med Roland i hans cab i ja... för hög hastighet... till olika sponsorer och lämnade över biljetter. Därefter direkt till träningen där hälften var "sjuka" av olika anledningar. Slitna helt enkelt och lite småförskylningar.

Roligast var helt klart när de sköt mot en mätare som kollade hastigheten. Andrée drog på 97 km/tim, om jag minns rätt, och fick gliringar av både spelare och övriga tränare. Bäst var Lisa som sköt i 107 km/tim och då kom snabbt kommentaren "Andrée sköt inte du i 10 km/tim lösare än Lisa?" och han började skylla på skor och knäskada och allt möjligt... Intressant var också att Carola kastade bollen i ca 75 km/tim, Erika sköt med vänstern i ca 60 km/tim och kastade även det i ca 60 km/tim. "Men Karlsson du skuter ungefär lika hårt med vänstern som du kastar..." kommenterade Emma och Johanna.

På kvällen så tittade jag och Suz på UIKs avvecklingslag. Tyvärr kände jag inte igen så många utan Suz fick berätta för mig. Jag hade hoppats att få se Sjöa, Katarina och kanske till och med Mosan. Den enda som var på plats var Sjöa men hon stod vid kanten och skötte taktiken istället. Synd! Matchen började inget bra för UIKarna och de fick kämpa rejält men tillslut slutade matchen 1-1 i alla fall.

Onsdagen 22/8
Ännu mer kuvertskrivande (tillslut klar!), biljettförsäljning och så träning med både UIK och Brasilien! Skott med hastighetsmätaren fortsatte och Marta (är någon förvånad?) slog Lisas rekord. Först med ett skott på 110 km/tim och sedan ett, den solklara vinnaren, på 118 km/tim!

Torsdagen 23/8
Tasktig tajming, precis samma dag som matchen mot Brasilien så var det dags för mig att åka hem! Ni undrar säkert varför jag gjorde det och inte bokade om. Det var bara det att jag redan hade bokat om en gång, innan planerna med Brasilen var gjorda, och hade förlorat mer än 500kr på det. Då kändes det inte så intressant att förlora ännu mer. Det var bara en bonus att få se en träning med laget som förmodligen och förhoppningsvis blir världsmästare om en månad!

Umeåresan del 2

Lördag 18/8
När jag kom till Gammlia så hade Suz plockat ihop allt som skulle in i omklädningsrummen till bollflickor, funktionärer och programföräljare så jag hjälpte henne bara att bära in allt. Sen fick jag plocka in dricka, bananer, mackor och handdukar i Malmös- och dommarnas omklädningsrum. Helt plötsligt så var vi klara. Vi bara stod där vid en bänk och hängde och pratade en stund innan vi åkte fram på stan och skaffade mat.

Tillbaka i klubbstugan så rusade Tobbe in, klämde i sig en hamburgar och lite pommes frites på 5 minuter och rusade ut igen. "Det där kan inte vara bra!" var vår ända kommentar. Karl och en kille till kom och gjorde oss sällskap och vi började fantisera iväg om den nya klubbstugan som tillslut blev ett helt UIK-land. Jag håller detaljerna för mig själv, men det innehöll tigrar, privat tunnelbana och tvång för alla Umebor att gå på matcherna. ;)

Efter maten började Karl och jag att sätta upp flaggor. Straxt innan matchen kom värsta regnskuren och just då passade jag på att haffa Larsa för att få mina fingrar tejpade. Vi fick gå ner i spelargången för att få skydd från regnet och det var några som stod och tittade på medan Larsa fixade så att jag kunde trumma järnet utan att riskera några blåsor (fick bittert känna av det i en tidigare match...).

Vi höll igång hela matchen och efteråt var det trångt i spelargången när vi gick och lämnade tillbaka de flaggor som tillhörde UIK. Andrée passade på att gå ut på Gammlia och skrika "FY FAN VA VI ÄR BRA!" så högt han kunde. "Ödmjukt..." var Suz kommentar, haha. Ramona kom fram och var lite förvirrad. Hon skulle ha med sig några idolkort och en replikatröja hem och alla bara skickade henne vidare till nästa person. Jag tyckte synd om henne och Suz passade på att berömma hennes svenska som faktiskt är riktigt bra!

Ännu en gång gick Karl och jag fram på stan och denna gång Subway för att äta. Personalen var jättetrevliga och skojade och frågade sen hur det hade gått i matchen. Riktigt kul! =)

Umeåresan del 1

Så här en vecka efter förra inlägget så kanske det är dags att ta tag i det hela och skriva om vad som hände i Umeå (fick en liten motivationsspark av Anna, hehe).

Torsdag 16/8
Dagen började tidigt med tåg till Stockholm och jag hade nog en aning resfeber då, mådde inte helt ok. Men kom till Bromma och tog flyget till Umeå. Där kom Suz och hämtade mig. Efter bara några minuter så hade jag fått 2 intressanta nyheter.
1) UIK får gruppspelet i Womens Cup (ingen nyhet nu längre)
2) Suz bok om UIK kommer ut i november och om jag minns rätt heter den "Vägen mot stjärnorna".

Efter att ha lämnat väskan på rummet så köpte jag en sallad och gick till kansliet för att äta den. Mycket lämpligt hamnar jag bredvid Svenska Cupen-bucklan som stod på köksbordet, dagen efter vinsten. =) Jag fick uppdraget att kopiera och klippa fribiljetter som Ljungan och June skulle dela ut i samband med en tävling på Intersport dagen efter. Därefter började jag att skriva adresser till alla företag i Guldklubben på kuvert. När jag satt där så ringde Mosan till Suz. Hon har fått i uppdrag att sälja kansliet, nu när de ska bygga ett nytt.

Någon timma senare dyker Karro upp och pratar med Suz om några företag som hon ringt till och försökt sälja in reklam och biljetter. Jag hann prata en hel del med henne, bland annat om min semester och om cupfinalen. En av de längre pratstunderna jag haft med någon spelare, de brukar ha ganska bråttom annars tyvärr.

Fredag 17/8
Jag började dan med en powerwalk i Gammliaskogen och gick sen fram på stan för att hyra en cykel. Det ena stället hade inte öppnat än så jag passade på att gå till Crocs och köpa flipflopp först. Cykelstället som var stängt visade sig vara dyrare än det andra alternativet så jag gick dit istället och fick en jättefin cykel! Därefter bar det av till kansliet men det var inte många där. Karl ringde och det visade sig att han var på Gammlia så vi gick fram på stan och käkade kinamat istället. Sen gick vi tillbaka till kansliet och jag fortsatte att skriva adress på kuverten fram tills att träningen startade.

Det var en typisk "dagen-före-match-träning" med bland annat stegen. Det är en upplevelse som ni måste försöka vara med om, om ni har möjlighet. Otroligt att det kan bli rymt av ett gäng som stuttsar fram mellan två rep och en pinne! Efter träningen gick jag tillbaka till kansliet och skrev några kuvert. Precis när jag skulle gå så haffar Roland mig och frågar om jag inte kan gå på presskonferensen, i syfte att få tidningarna att förstå och skriva om hur viktigt matchen dagen efter var. Karl och jag gick till OK, där vi hejade på Ljungan och Marta, och handlade lite mat innan vi gick tillbaka till kansliet och skrev lite frågor. Efter någon timma kom VKs representant in och sedan kom Andrée. Malmös Nilla Fisher och tränare kom och sist, precis i tid kom Karro.

Mitt uppdrag gick käpprätt åt... Malmös tränare fick inledningsordet och drog direkt en snabb presentation om hur stor/ovanlig/viktig matchen var och Andrée fyllde på med "ja så nu vill vi att ni skriver mycket om det här!". Tack, tack. ;-) Sen tog jag lite kort när Nilla och Karro blev beordrade av en fotograf att leka arga leken. Det lyckades inte så bra kan man säga, haha. Efteråt gick jag och Karl än en gång fram på stan. Karls buss gick nästan precis när vi kom fram så jag skaffade mat själv och tog en lugn kväll.