I "toppform"

Kommer precis tillbaka från en powerwalk. Shit alltså, kan det kännas så här? Det är ju helt underbart! Min muskler har stärkts en hel del och jag trycker på så att jag knappt hinner med själv (hur det nu går ihop, men ni förstår vad jag menar). Det är likadant med armhävningar, stor skillnad mot förrut även om jag fortfarande fuskar lite och har knäna i, men ändå. Snart klarar jag nog av "riktiga". Till och med ett litet konststycke som jag såg Frida Östberg göra, att hålla upp hela kroppsvikten med utsidan av ena foten och en rak arm, klarar jag av. Det trodde jag aldrig! Men som Frida sa så beror det en hel del på dagsformen också. Ibland går den övningen bra, ibland inte alls. Kort sagt så är jag så j*vla glad att jag tagit tag i det hela och tränat mig dit jag är nu. Nu ska jag bara fortsätta, för det är Frisk 2008 som gäller!

Idag var jag och handlade massa Proviva drycker. Jag fick kontakta de för att de skulle fixa nyheterna hit till Närke, för de är otroligt sega på det annars, men nu fanns allt jag ville ha och lite till. Inköpen idag blev:
- Fruktdryck, Guava/Acerola
- Female, en Mango och en jordgubb
- Active, 700 ml (större än bilden)

Två funderingar till sist:
1. Om inte Karro blir uttagen till OS så vet jag inte vad jag gör! Förbundskaptenen skyller på att han vill ha längre spelare. Men vad spelar det för roll när Karro är bättre och dessutom gör mål? Det är inte Karro som ska petas, det är förbundskaptenen!
2. Målservice är farliga saker. De skrev idag att det stod 1-0 till Sundsvall i halvtid och eftersom de inte uppdaterade förrän efter varje halvlek så satt jag i ca 50 min och var jättenervös. Jag väntade i ca 15 min på resultatet och då tog de bort allt och helt plötsligt blev det 0-4 till UIK. Snacka om att vara nervös 1 timma i onödan! Det stod förövrigt 0-2 till UIK i paus, tack för den!

Mottot i ny dimension

Sedan sist så har jag hunnit med en hel del. Läs inlägget i bakvänd ordning om ni vill ha det kronologiskt.

Nutid
När jag kom tillbaka från 1 veckas semester fanns det över 1000 underlag att gå igenom (kommer ca 100-150 per dag), jag hade ställt in mig på ca 700. Meningen var att mina kollegor skulle ta hand om det medan jag var borta men det verkar de inte ha hunnit. Det är ju just därför jag är inhyrd som konsult. Jag har slitit ordentligt och fått ner det till ca 250 nu, trots att det hela tiden kommer in nytt. Men det känns att det tar på krafterna. Musten gick ur mig igår kl 14 ungefär, sedan dess har det känts otroligt segt så det ska bli skönt med helg.

Lördag 7 juni
Match mot Djurgården och lilla jag hamnade i tv, direktsändning, igen. Fick hjälp av ett lag med tjejer som bokstavligt bombaderade mig med frågor (gärna minst 3st samtidigt) om UIK, Marta, tv, klacken, autografer m.m. Jag höll på att dö! Som tur var kom Ljungan springade förbi läktaren så barnen fick nåt annat att fokusera på, tack Ljungan! =)

Efter matchen fick jag de replikatröjor jag beställt. Yamaguchi till pappa som blev lite överraskad men stolt, hon är ju grymt bra. Personligen har jag i år valt en spelare som passar in på mitt motto. Det gör att mottot får en helt ny dimension(har faktiskt varit så från mottots start, men inte många har vetat det förrens nu) och inte enbart handlar om min hälsa. Ladies and gentlemen - Johanna Frisk! Hon kommer bli svenska landslagets kugge i backlinjen och dominera totalt, ge henne några år bara.

Jag haffade henne efter matchen och fick tröjan signerad. "Va, har du min tröja?!" var hennes reaktion. Det syntes att hon ville stanna och prata men hon var tvungen att gå och jogga ner. Hon hann småprata lite och bl a säga att vi var förtjänta 3 poäng och när hon minuter innan pratade med några bekanta hörde jag en klockren kommentar om Djurgården. Men av respekt till Frisken och chansen att någon ev skulle kunna söka sig in och hitta citatet så väljer jag att inte skriva ut det här. Ni får fråga efter det om ni vill veta. =)

Torsdag 5 juni
Var lite smådebbig på morgonen, dels pga förlusten och dels för att jag var tvungen att åka hem. Inte blev det bättre av att Linköping skulle med samma flyg som jag... LdB (Maria Aronsson) på flyget upp och LFC (en tränare) på flyget hem. Vad är det här? De plågade mig lite extra genom att ha en person, den inom parantes, på platsen bredvid mig också. Som tur var åkte Lisa Dahlkvist med samma plan också och neutraliserade det hela lite.

Väl på väg hem gick jag av i Örebro för att direkt åka och fira kussen som tog studenten. Jag var lite sen såklart men det gjorde inget eftersom kussen låg och sov (inte helt nykter) och när man väckte honom började han prata om pallgafflar (han kör lastbil nu). Kul hade vi i alla fall. ;)


Onsdag 4 juni
Hjälpte UIK med förberedelser inför matchen, bland annat att sätta upp reklamskyltar i tryckande hetta och var sedan med på genomgången inför matchen. Linköping missade flyget och kom bara 45 min innan matchstart (trots att matchen flyttades 30 min). Trots det blev det tråkig förlust till UIK. Vi glömer det och går vidare.

Ännu en dag i Umeå

Igår spenderade jag ännu en dag i underbara Umeå. Dagen började jag lite "lätt" med en cykeltur till Intersport. Östra Kyrkogatan är inte att leka med, kan jag berätta för er som inte själv känt av den. Lite snett upp sådär i ca 1,5 km (åker bara den norra halvan) och det blir inte lättare nu när de grävt upp hela gatan, så man får köra lite "terängkörning" på allt grus.

Innan jag hann fram till Ö Kyrkogatan så mötte jag Frida. Hon kom och gick på andra sidan vägen (hon hade solglasögon så först var jag lite osäker på om det var hon eller inte) och vinkade yvigt till mig. Sen började vi skrik/prata med varandra över vägen innan vi sa hejdå och hon gick mot kansliet och jag cyklade vidare. Inköpen på Intersport blev inte så stora, mycket tack vare Karros nya livsfilosofi som jag faktiskt håller med om, men inte kommer leva ut helt. Den kommer finnas i baktanken i alla fall och jag kommer bara handla saker jag behöver eller inte kan slita mig ifrån. Det blev bara ett linne och ett hårband den här gången.

Vid lunch åkte jag till kansliet och åt. Det var bara Viviann (VIP-värdinna) och Petter (kanslist) där men efter ett tag tittade Ljungan förbi igen. Viviann stod vid dörren och såg att Ljungan kom så hon ryckte upp dörren mitt framför näsan på Ljungan som blev jätterädd! ;) Sen skulle Viviann på ett möte, Petter åkte till OK och Ljungan tog med sig Tobias hund Sidde på en sväng i skogen. Alltså blev jag kvar där som kanslivakt. Det nya kansliet är förresten jättefint, men det återstår att packa upp en hel del, så just nu är det ganska tomt. Efter en stund kom dock Petter tillbaka, följd av Tobbe, Suz och Andrée. Jag hjälpte Suz att bära upp lite prylar innan det åter blev dags för träning.

Medan spelarna värmde upp så dök läktarvärden Anders upp. Vi körde lite amatörfotboll medan en febrig Påla tittade på och säkert undrade vad vi höll på med. ;) Stackarn hade 2 tröjor på sig i värmen men frös ändå och fick på sig en vinterjacka också! Vi pratade en hel del med Sofia medan hon stod på balansplattan och så kollade vi såklart in repstegen. Ska man se någon träningsövning med UIK så är det den, tycker jag. Det låter så häftigt när de gör deras olika stegisättningar och samtidigt är det kul att se massa steg och ben som far fram, bak och ut helt plötsligt.

På slutet av träningen pratade jag lite med Elaine igen och bestämde var vi ska ha klacken nu ikväll. Hon har förresten tatuerat in UIKs klubbmärke på axeln, det är kärlek till klubben det! Självklart har jag också tänkt tanken, men man vet aldrig om intresset plötsligt dalnar och då står man ju där... Jag och Anders hamnade åter igen på ämnet Umeå-dialekten, när jag helt utan att tänka på det svarade "ja" på en fråga genom att "dra in luft och samtidigt säga jo", eller hur sjutton man nu ska förklara det hela. Ni förstår säkert vad jag menar. Jag blev faktiskt lite stålt över mig själv och han sa att "Ja, jag säger ju att du är norrlänning och att bli kallad norrlänning av en norrlänning... då är det så bara!". Jo men visst, så är det! Jag är, som han ofta sagt till mig, "Umeåbo i själen" och nu verkar det ha kommit ut lite grann i talet också. Skönt! Umeådialekten skulle jag mer än gärna vilja ha. =)

På kvällen blev det en traditionell rullpizza. Jag kan inte vara här i nästan en hel vecka utan att äta rullpizza vid nåt tillfälle, det ingår liksom i ett Umeå-besök! Sen har jag laddat inför dagen då vi, som Andrée uttryckte det på träningen, "ska äta Linköping"!

I Umeå igen

I lördags åkte jag till Umeå igen. På Bromma flygplats såg jag LdB (konkurrenter) som tittade lite snett på mig. Det visade sig att de också skulle till Umeå och helt plötsligt var jag omringad av LdBare. Jag trodde att jag skulle slippa de i min direkta närhet på planet men då kom Maria Aronsson och en annan spelare och satte sig bredvid mig. Självklart började jag planera en attack men kom på att jag inte hade det bästa läget eftersom jag satt längst in vid fönstret och det var LdBare i hela planet. Däremot var det en man som pekade på de och konstaterade glatt "haha, 3-0!", sånt gillar vi! ;)

På söndagen bar det av till Skellefteå för ett norrlandsderby. Suz sa att bussen skulle gå kl 10 så därför hejade jag glatt på alla som stod utanför kansliet när jag passerade, straxt innan 9:45, och förklarade att jag bara skulle gå och ta ut pengar. Jag mötte fler och fler och tänkte att det kanske skulle vara någon samling innan men jag skyndade mig ändå. När jag tagit ut pengarna började jag småjogga lite eftersom jag såg att bussen hade kommit... och chaffören stängde luckan till bagagutrymmet... och startar bussen! Ökar tempot lite och ser att bussen börjar backa ut. Då joggade jag max (dvs jag sprang inte, men nästan) samtidigt som jag gjorde tecken åt chaffören att jag skulle med. Han stannar, öppnar dörren och säger "Det är lugnt, jag skulle bara backa ut på gatan!" Hur f*n skulle jag kunna veta det?! Så jag kliver på bussen och skrattar och hejar på spelarna medan jag krånglar mig längst bak i bussen till 2 läktarvärdar och supportern Viktoria. Tack Suz, bussen gick kvart i 10!

Väl i Skellefteå så kollade vi in planen, satte upp flaggor och allt sånt där. Innan uppvärmningen haffade vi Erika Karlsson som blev jätteglad över att se oss. Fram tills dess att den ena läktarvärden klackte ur sig "ja, du vet ju var stolparna sitter här i alla fall!" (Erika träffade de 2 ggr förra året då hon spelade för UIK). "Nä nu... nu är jag inte kompis med dig längre" muttrade hon och gick för att värma upp. Alla som mött Erika någon gång vet att hon inte är den som hänger lepp utan efter matchen, som UIK vann med 1-0, kom hon fram och gav oss varsin kram och så pratade vi lite mer.

När alla spelare bytt om åkte vi till Max för att äta. Dock var det så lång kö och så syrefattigt att vi passagerare gav upp och gick ut medan spelarna, som förbeställt mat, åt. Stackars Sofia Jacobsson stukade foten rejält och fick hoppa på 1 ben de ca 100 metrarna mellan bussen och Max. Väl hemma i Umeå igen så fick hon åka direkt till sjukhuset för att röntga foten/vristen och läktarvärdarna och jag åkte för att äta.

Idag har jag varit på kansliet och städat ett förråd tillsammans med VIP-värdinna och därefter åt vi mat tillsammans med Ljungan, som tittade förbi. Det blev bara en snabb tur hem innan jag återvände till Gammlia och det var dags för träning. De som spelade igår fick jogga i Gammliaskogen medan de övriga hade teknikträning med Steve och målvakterna körde sina egna pass tillsammans med målvaktstränaren. Elaine låg och stretchade och sa att "jag vill inte ligga här, jag vill inte böja... jag vill vara därborta och springa, jag vill spela match!". Först visste jag inte vad jag skulle säga men svarade att det är ju jättebra att hon känner så, att hon vill tillbaka. Så pratade vi lite om klacken på söndag och hon lärde mig några ramsor, sen kom sjukgymnasten Eva och började böja Elaines ben ännu mer samtidigt som hon kollade på Ljungan som testade lite maxlöpningar. Sen fick hon springa fram mot en kon och Eva ropade ut höger eller vänster och Ljungan skulle då springa diagonalt åt det hållet. Problemet var bara att Ljungan blev lite tveksam vilket håll hon skulle åt så varje gång blev det en liten fint åt ena hållet innan hon stack iväg åt det andra. Sista löpningen blev till och med en dubbelfint, vänster, höger, vänster, höger och Johanna Rasmussen kommenterade det att Ljungan borde ha röd och grön så hon visste var hon skulle. ;)

Jag gick sen till Larsa som behandlade diverse skador. Först Rasmussens vrister, sen Sofia Jacobssons vrist. Sofia verkade ha hög smärttröskel så Larsa klämde på som sjutton och Sofia skrek ut sina plågor. Någon undrade vad som hände och Sofia svarade att Larsa dödar folk! Nu överlevde Sofia behandingen, men det var en uns tortyr där i alla fall. ;) Ljungan kom ut med ett par nya skor - med sitt namn på (!), som dock var lite för små. "Steve kan det där" sa Larsa. "Ja, ge de till Steve så blir de säkert större" sa jag och Ljungan förstod direkt vad jag syftade på. "Ja om Steve har på sig de en dag så blir de nog bra sen!". :p Jag växlade några ord med Madde och sen med Emma, som även hon blev lätt torterad och tog sedan sällskap med Ulla-Karin tillbaka till kansliet. Händelserik dag? Oh ja! =)