Igår shopping, idag sjuk

Idag skulle jag ha jobbat och sagt hejdå till en av mina bästa jobbarkompisar som ska få barn. Istället är jag hemma, magsjuk... Usch! Det känns riktigt surt just nu och jag kan nog inte jobba imorgon heller, även om jag inte mår direkt dåligt.

Däremot igår så var det full fart. Då var jag ledig och passade på att ta en shoppingrunda! Köpte en pyjamas på H&M som jag inte kan visa eftersom deras hemsida är helt väck, hehe. Efter det köpte jag mat och gick sen till Intersport där det blev en brun piké, en brun hoodtröja och en svart mössa. Det blev ett påslakanset, en vitamindryck och lite kinamat också på väg hemåt.

Blandad roligt

I onsdags vann Umeå IK SM-guld! Det var egentligen utklassning och de är verkligen värda det. Så grymt skönt! =)

En kväll hör jag plötsligt en kollega svara en kund med orden: "nej jag är inte full!" ;)

Dagen efter undrar en kollega varför det är så tyst och en annan svarar: "ja, det blev så när cheferna gick på möte!" (vilket faktiskt stämde) :p

Det här ljudklippet är klassiskt och har du inte redan hört det så måste du göra det nu. Stackars kille, men så kul! =)

Womens Cup-äventyr i Norge

På lördagskvällen kom Myggan på besök och tidigt på söndagsmorgonen började vi vår resa mot Oslo. Vi gjorde ett kort besök på en mack för att handla mat. Det vägrade vi göra i Norge! Efter ytterligare en tid så nådde vi riksgränsen. Där fanns det även en souvenirshop där vi växlade pengar och köpte varsin norsk flagga. Myggan passade på att bolla lite precis vid riksgränsen, men blandad framgång. :p

Så fortsatte resan och vi kom fram mycket snabbare än vi trodde, lätt att hitta var det också. Största problemet var nog trafikskyltarna. 90-80-70-60-70-80...det var massvis! Och värst var nog "slut på 70". Jaha, vad gäller då?! Knepigaste skylten var dock helt klart "Kryssningsplats för älgar". De tror verkligen att älgarna snällt går över vägen just där och inte in på vägen... ok. Lite snäva kurvor i rondeller och vägräcken som satt för nära vägen hann vi också uppleva. :p Väl framme gick vi in på arenan och kollade läget lite innan vi gick ut och satte oss på en sten och åt vår mat. Arenan var ganska liten, inklämd mellan en väg och en bergsvägg, men väldigt mysig och definitivt annorlunda. Efter maten tog vi med oss allt och gick in på läktaren. Där satt vi och väntade ett tag innan vi såg UIKs buss komma. Efter en stund åkte den igen och vi förstod, precis som vi misstänkte, att det bara var Roland och Dockan som kommit. Därför började vi lite lugnt att sätta upp våra flaggor. Det blev 11 stycken totalt och det såg riktigt färgrant ut. Funktionärer skojade med oss och sa att vi skulle lämna lite plats åt Kolbotn också. Varför då?! ;)

Efter en hel del väntan så kom äntligen UIKs buss igen. De går in med väskor i omklädningsrummen och kommer sedan ut på planen. Andrée kommer fram och hälsar och säger att det blev världens jubel i bussen när de såg att vi och våra flaggor var på plats. Verkligen kul att höra! =) Sedan kom även Larsa, Hasse och Steve. Alla tog oss i handen och Steve hälsade oss välkomna dit. De stod och pratade lite och när de gick därifrån så kom Lise fram. Hon tyckte att det var jättekul att vi kom och att de blev väldigt överraskade när de såg alla flaggor. Hon förstod inte riktigt att vi faktiskt hade haft med oss alla dem. Så pratade vi lite om hur långt vi hade åkt och att vi nog skulle få lite konkurrens från Kolbotn-klacken. Lise blev överraskad igen när vi sa att vi hade trumma och tutor med oss så att vi nog skulle låta mer än deras klack i alla fall. Sen förklarade hon att Kolbotn var hennes ärkerivaler och att hon aldrig hade vunnit en match på Sofiemyr Stadion. Vi peppade henne att göra många mål och hon visade hur laddad hon var innan vi önskade henne lycka till och hon gick ut från planen tillsammans med några av de andra spelarna.

De började förbereda sig för uppvärming. Dockan kommer ut med bollar och hälsar på oss. Precis mellan planen och avbytarbänken fanns en ca 3-4 centimeter hög aluminium list. Den lyckades Dockan snubbla på, på väg ut på planen. Genast fick han piker från Andrée och Hasse att han borde se upp och att det var hemskt att de bygger så höga kanter. :D På väg tillbaka till avbytarbänken så snubblar han igen och jag frågar om han har problem med kanten. Japp, tredje gången nu visade det sig, han snubblade med flit på väg ut igen. Fia och Mosan, som var först ut på plan, tog det säkra före det osäkra och ställde sig på listen istället och balanserade. Flera spelare vinkar eller hejar när de lämnar vattenflaskan vid bänken, bland annat Elaine och Marta. Innan UIK kom så kände vi oss lite ensamma som de utlänningar vi faktiskt var, men så fort UIK kom så kände vi oss som hemma och känslan vi hade var mycket lugn och skön på nåt vis. Det kändes så bra att sitta där och kolla på uppvärmningen.

Innan de gick tillbaka in i omklädningsrummet klättrade Lise och June upp på läktaren bredvid oss och hejade på ett gäng kompisar. Jag tror de sa nåt om oss för när de gick igen så sa tjejerna "Umeå" och dunkade med de plastsakerna de fått vid kassan. Vi blev glada att veta att det fanns några som skulle hjälpa till lite, vilket de också gjorde.

Så började matchen och det dröjde bara 3 minuter innan Lise nickade in 1-0! UIK spelade bättre än jag någonsin sett dem spela. Det var så kul att se att alla verkligen gav järnet och ingen spelare hade kunnat spela bättre än vad de gjorde. Helt underbart! =) Berka, Steve och Patrik satt snett bakom oss och diskuterade matchen hela tiden. Vi funderade på att lämna över våran bu-tuta till Berka ett tag men fick aldrig rätt tillfälle till det. I pausen sa hon i alla fall "Bra jobbat!" när hon passerade oss på väg till omklädningsrummet.

Paus ja. Avbytarnas egna lilla uppvisningsstund, skulle man kunna säga. Det brukar i alla fall hända något kul och det gjorde det den här gången också. Vad de höll på har jag inte lyckats fått reda på än, så bilden här får tala för sig själv. ;)

Andra halvlek var ungefär som den första. En liten period bara då Kolbotn hade tryck och målet kom precis när UIK var på väg tillbaka, på hörna. Men det dröjde inte lång tid innan Anne gjorde 2-1 till UIK och vi kunde avsluta matchen med "Segern är vår". Spelarna och Larsa sprang fram och gjorde vågen, applåderade och skrek "tack så mycket". Sen började de jogga ner medan Larsa kom fram och pratade igen. June klättrade upp på läktaren igen och pratade med sina kompisar. Myggan gick fram för att få autograf och fick göra hi-five direkt. Sen pratade vi lite med June och hennes kompisar som sa att när vi skrek "Umeå" så skrek de "go, go, go" och det var faktiskt sant att de hjälpte till en del. =) June berättade att när hon blev inbytt så hörde hon vårat "June *dunk, dunk, dunk" och då tänkte hon "Va? De hejar ju på mig!" och blev jättestolt. Det var kul att höra. =)

Medan vi plockade ner flaggorna berättade Dockan resultat från de svenska matcherna och Larsa gjorde samma sak. När vi väl hade fått ner alla flaggor så hade tyvärr nästan alla spelare gått in i bussen redan, vi var lite sega där. Väl framme vid bussen hejade vi på Roland. Lise stod och pratade med sina föräldrar och vi grattade till första vinsten mot Kolbotn och hon sa att det var grymt skönt. Sen förstod hon att alla väntade på henne och skyndade in i bussen. Vi hör massa dunk och tittar upp, alla ledare dunkade på rutorna och vinkade. När bussen väl åkte så vinkade vi igen och både spelare och ledare vinkade tillbaka. Utom några få som hade nån typ av brottning i bakre delen av bussen... Lises föräldrar kommer åkande i en husbil och vinkar.

Först dit, sist därifrån. Dags att börja resan hemåt alltså. Då hände inte så mycket, förutom att vi såg några QBIK-spelare när vi stannade och åt. På ca 4 timmar var vi hemma igen efter ett underbart äventyr i Norge.

Gjort mitt val

Sådär, då har jag röstat. Hade redan bestämt mig, efter lite funderingar och då tyckte jag att det var lika bra att få det gjort. I rikstadsvalet röstade jag samma som jag röstade för 4 år sen, alla tester på internet pekade på det partiet och det kändes rätt. Landstingsvalet blev, konstigt nog, väldigt lätt. Har bara läst lite kort vad alla partier vill i de reklamblad som kommit och det var egentligen bara ett parti som jag tyckte var bra. Kommunvalet blev dock svårare och jag valde länge mellan två olika partier och valde tillslut att rösta taktiskt.

Vad vuxen jag kände mig! En av de få gånger då jag känner mig vuxen faktiskt. Det kändes verkligen att jag är en del av samhället och att jag har rätt att visa mina åsikter. Och nej, även om det låter så, är jag inte speciellt intresserad av politik.

Kollar, eller snarare lyssnar, just nu på partiledardebatten på TV4. Vilket parti man än röstar på så kan man få sig många goa skratt åt deras kommentarer om varandra. :p

Nog om valet. De senaste dagarna så har jag verkligen matat mail på jobbet. Skickat ungefär 100st/dag. Men nu har det börjat ringa så mycket att de sa åt mig att svara i telefon istället. Resultatet blev att jag nu har ont i ena örat igen. Så om den j*vla människan (väldigt stressig chef över cheferna) kommer och tjatar imorgon så vägrar jag, om jag känner som jag gör nu. Jag kommer inte hjälpa till, det går inte. Förövrigt så går det verkligen kanon. Jag ligger just nu på ca 280 kronor i provision plus att jag förmodligen får bonus eftersom jag gjort så mycket. Men det får jag se i slutet av månaden. =)

Puma-kändis i Linköping

Igår var jag och kollade på Linköping-UIK. Och det blev en minst sagt händelserik dag, precis som det brukar bli när UIK-klacken är i farten!

Vi åkte runt 9.30 och någon timma senare får jag sms från Myggan att han är framme i Linköping. Runt kl 11 kommer även vi fram och efter lång tids parkeringsletande så träffar vi Myggan och hans mamma utanför en av ingångarna. Där står vi en bra stund och väntar på att UIKs buss ska komma. Medan vi väntade så kom Tina Nordlund och körde in på arenan. Tillslut i alla fall spelarbussen, och det var en syn! En i princip helt ny buss, stripad med "Umeå IK/UEFA Womens Cup", "Mästarna Umeå IK väljer..." och flera klubbmärken runt om hela bussen.

Jag går fram till Dockan som var mycket stolt över bussen. Laget kommer ut, Ljungan var först, och flera av spelarna hejar. Det var dock ganska trångt så jag gick tillbaka till de andra och upp på läktaren. Där börjar vi sätta upp flaggor och genast är två tv-kameror framme och filmar knappt en meter från flaggorna.

En kör står på läktaren, sektionen bredvid oss, och över sånger. Spelarna kommer ut på plan och ställer sig och tittar på kören. Några, bland annat Berka dansar lite och när låten är slut så applåderar både vi och spelarna. Kören skriker "Umeå är ni klara?" och spelarna svarar "Jajjamensan, fattas bara!" varpå kören skriker "Välkomna till Linköping!" två gånger. Vi passade på att köra "Ge oss ett U!" och kören tittade lite förrvirrat "Va?" sa några. "Ge oss ett U!" och några säger "U". Ge oss ett "I!" "va? U!" svarar de. Körledaren säger då i micken "Ja det är bra de säger 'Ge oss ett I' och ni svarar U...". Sen drog han lite skämt om vad fotboll går ut på och skojade om hur lång tid det skulle ta för Umeå att förstå att de måste springa ut från planen och runt målet, som stod bakom reklamskyltar, för att göra mål. "Och sen till andra halvlek, då hjälps vi åt att flytta det andra målet, som vi sa." Jaja, vi hade kul åt dem i alla fall. =)

Jag passade på att gå på toa och när jag kommer tillbaka möts jag av Emma som säger att Puma ska intervjua oss. "Va?" Så jag går ut på läktaren och möts av Myggan, en kamera, en mikrofonbom och tre killar som alla vinkade på mig. Det var bara att gå ner till kanten på läktaren och sen blev vi intervjuade om vi åkte långt, om vi såg många matcher, vad vi trodde om matchen den dagen och vilka som skulle göra mål. På engelska. Det verkar som om Puma gör någon video om UIKs Womens Cup-äventyr eftersom de även åkte med i bussen och filmade lite allt möjligt. Ska bli kul att se sen! =)

Efter ett tag kom Tina Nordlund gående och Myggan fick sin bok signerad. Straxt efteråt kom även Susanne (TV4) och går bort till den lilla "studion" snett framför oss. Marta, Erika och Emma har kört ett träningspass och sprungit runt inne på planen. När de är klara så ropar vi på Emma och Myggan får sin tröja signerad. Spelarna kommer ut och börjar värma. Flera av spelarna kommer fram och stretchar precis vid oss. Jag smiter ner och får Lises autograf. Sen fortsätter uppvärmningen precis som vanligt.

Körledaren kommer fram och pratar lite och några ordningsvakter ropar på mig och säger att jag gärna får trumma under matchen men måste ha koll på när TV4 kör studiosnack. Då fick jag inte trumma, vilket var ganska självklart eftersom de bara var några meter från oss. Kören börjar sen sjunga och försöker få med resten av publiken på "a a-a-a-a a-a a-a..." (Amazing Graze). Vi sjunger med lite och körledaren säger direkt i micken "Ni hör ju Umeå-klacken. Det är så det ska låta, kom igen nu!"

Så kommer spelarna in och det är dags för presentation, anti rasism-tal av lagkaptenerna och nationalsång. Tyvärr fick jag inte trumma en enda gång där eftersom TV4 var i sändning från studion. Under nationalsången så kom kamerorna igen, först närbild på våra flaggor och sen en kamera riktad mot oss HELA sången! Tur att det inte kom med så mycket i själva sändningen. Sen är det dags för match och efter en stund skriker kören "Umeå-klacken är ni klara?" och vi svarar "Jajjamensan fattas bara!". Vi skrek samma sak tillbaka sen för att få hjälp att sjunga "In med bollen i mål" men det förstod ju inte de...

Under själva matchen hände inte så mycket, mer än själva spelet då såklart. Det var en mycket jämn och bra match. Kul att se på! Roligt också att Frida gjorde en kanonmatch som mittback i LFC. Helt klart roligast var självklart när målet kom. Alla spelare hoppade och stuttsade av glädje. Vi i klacken reste på oss och hoppade lite vi också. Anne som slog frisparken som ledde till målet rusade direkt mot bänken och hade stort kramkalas där medan de andra sprang runt till varandra och kramades. Det var så kul att se alla le så mycket de kunde. =)

Vi körde "Segern är vår" och "Guldet ska hem". Matchen slutade och spelarna tackade varandra och körde "pepp-ringen". Sen kom de fram till oss och gjorde vågen och applåderade oss om vartannat, ganska länge dessutom! Riktigt kul att se dem i ögonen och dela glädjen. =) De gick in mot mitten där en del fick massage och andra joggade ner. Berka, målskytten, kom gåendes mot studion och vi körde "Berka *dunk, dunk, dunk* och hon vinkade.

Spelarna kom sedan en och en fram mot läktaren så Myggan och jag gick för att få tag i Karro. Vilka tro ni kommer och ställer sig precis vid oss? Just det, Puma-teamet med kamera och mick. Karro kommer fram och signerar min tröja och Myggans foto och frågar hur vi skulle göra i veckan. Vi svarade att vi funderade på att komma men vi får se hur det blir och om det går. Jag sa att jag ju har relativt nära eftersom jag inte bor så långt från Karlstad och hon sa att de skulle sova över där. Efter lite småprat sa vi "ha det bra" till varandra och önskade henne lycka till. Sen kom Ljungan förbi och tittade upp på oss, beredd att ta emot papper och penna men jag sa att vi inte skulle ha nån autograf.

Eftersom Frida verkade ha gått in i omklädningsrummen och inga andra spelare var i närheten så bestämde vi oss för att åka hemåt. Så vi sa hejdå till Myggan och hans mamma och gick mot bilen. På vägen hem så känndes det som om vi nyss åkt förbi ställena, men åt andra hållet. Tiden går verkligen fort när man har roligt!

Äntligen har tröjorna kommit!

Efter en del tjat så har jag nu äntligen fått mina tröjor som jag beställt. Det blev en Westberg igen, efter mycket bollande fram och tillbaka. Kännde att jag inte ville byta spelare mitt under säsongen, så jag håller mig till Karro i år. Å andra sidan behöver jag inte fundera på vilken tröja jag ska köpa nästa gång. Då är Klaveness självklar!

Pappa hade också lite problem att bestämma sig men valde Ljungberg. Eftersom tröjan är tänkt som en födelsedagspresent så bad jag att få den signerad också. Vilket jag fick! Så nu slipper vi jaga Ljungan... Men det kan vi ju göra ändå. :p

Köpte även två t-shirts med stjärna på, en till mig och en till mamma. Någon resepresent tycker jag att hon ska få, även om det nu är 2 månader sen, haha. Riktigt sköna är de också. Och snygga!

Go LFC!

Så härligt dag (fotbollsmässigt)! Alla lag som skulle vinna vann. LFC skickade även ut Dif/Ä ur cupen. YAY! GO LFC! =) UIK vann mot Sunnanå och KIF vann över Hammarby. Det innebär dels att det finns stor chans att jag kan gå på en match till i år och dels att UIK har lite lättare att vinna cupen nu. =)


Har klippt mig och färgat håret idag. Det blev lite för mörkt men mina kollegor tyckte att det blev jättebra så... När jag kom idag, 12:45 så meddelar de att jag tydligen skulle ha börjat 6:45. Helt plötsligt fanns ett schema som jag inte alls hade sett. Fick det och justerad tid imorgon så jag skulle kunna orka jobba då. Sen visade det sig att det var få timmar och jag frågade varför. Jaha, då var det inte 100%, heltid. Jag hade blivit inlagd på 88,5% visade det sig. Och innan de fattade att jag var heltidsanställt... Oj oj. De ska i alla fall fixa ett nytt schema nu. Imorgon skulle jag enligt mitt schema vara ledig men enligt deras (felaktiga med tiden) så skulle jag jobba... Det slutade med att jag måste jobba, men inte enligt schema, utan övertid. Vi måste göra 8 timmar övertid senast nästa fredag. Jahapp, så blev det med det.

Ironisk läkare och Pucko-Tobbe

Frustrerande är vad det är. Gick till vårdcentralen igen i torsdags för att få läkarintyg. 15:50 sa de när jag bokade tid på telefonen och då gick jag dit. Då hade de bokat in en tid 14:50! Jag fick vänta tills pucko-sköterskan som gjort misstaget hade pratat med läkaren och som tur var så gick det bra att klämma in mig nästan direkt. Läkaren kollade i öronen, halsen och näsan. "Ja det är ju en jättebra undersökning det här!" sa han ironiskt. Sen fick jag mitt läkarintyg och enligt det så har jag övre luftvägsinfektion och bihålsinflammation.

Eftersom jobbet ligger precis bredvid vårdcentralen så åkte jag dit direkt för att lämna intyget och hälsa på. Jag saknar faktiskt mina jobbarkompisar. Vi skrattade en hel del medan jag var där. T.ex. åt att jag är fullt frisk ungefär till överläppen medan "de sista 20%" är lite sämre, som min kollega uttryckte det. Om allt går som det ska så börjar jag jobba på måndag.

Måndag ja. Ska ha telefonterror då och bland annat ringa till frissan och Tobbe för att skälla lite och sätta fart på honom. Under nästa vecka måste jag faktiskt få mina replikatröjor som jag beställt. Hemliga källor har avslöjat att han inte har fullt så mycket att göra som jag trodde, hehe. Men så har han ju kallats för Pucko-Tobbe också. Det är inte utan anledning. :p