Kraaaaaaamp

Natten mellan lördag och söndag var hemsk. Vaknade kl 4:20 ungefär med värsta superkrampen i vänstra vaden! For upp till sittande läge, kände en klump nästan som en tennisboll i vaden, greppade tag i kudden och skrek som en stucken gris eftersom det aldrig slutade... Tillslut så släppte det dock. Vaknade mina föräldrar? Nej! Det känns tryckt och bra att veta. De är två rum bort, inga dörrar stängda och de hör inte när man skriker rätt ut. Kanon! ;-)

Så efter ca 2 timmar med värmedyna, massage, vatten, gång (så bra det nu gick...), benvärmare, kuddar och en värktablett så lyckades det bli ganska ok igen så att jag vågade/kunde somna igen. Jag kan dock fortfarande känna att vaden är väldigt öm, men annars är allt bra igen nu.

Cupfinal på Råsunda

En tidig tågresa och en kort busstripp från Sumpan till Solna och så var jag framme. UIK hade nyss kommit till Råsunda och en vakt frågade lite tveksamt om jag tillhörde spelartruppen. Hehe, självklart inte! Laget gick snabbt mot omklädningsrummet och ledarna och jag gick en bit efter. Jag krockade lite lätt med Ljungan som kom utfarandes från omklädningsrummet och tillslut fick vi reda på var ledarnas rum skulle vara.

Där satt vi och pratade om lite allt möjligt, några gick och hämtade kaffe i spelarnas omklädningsrum. Spelarna och några ledare var ute och kände på gräset, kom tillbaka igen och stereon hos spelarna drogs på i relativt hög volym. Kvalitén på skivan var dock riktigt usel och hackade i nästan varje låt. Sönderspelad helt enkelt. Tiden rann iväg snabbt, klockan blev 11 och det var dags för uppvärmning. Ljungan var först ut och vi som hade varit inne hos ledarna gick ut och stod vid sidlinjen och pratade. Spelarna kom en efter en och uppvärmningen började.

Klockan blev 11.30 och fortfarande var det inga (!) på läktarna, trots att jag visste att det fanns UIK fans i närheten. Jag blev lite orolig där ett tag måste jag erkänna! Råsunda bjöd, som nästan alltid, på blåst så vi gick tillbaka in i ledarnas rum istället. Efter lite zick-zack gång fram och tillbaka inne i spelarnas omklädningsrum för att nå toan så var det dags att gå ut, matchen skulle snart börja. Som tur var så hade UIK fansen kommit in nu och jag letade mig bort till de på Norra läktaren. Där var det fullt upp med att sätta upp alla flaggor, vilket inte var lätt att hinna på ca 10-15 min!

Spelarna kom in, det blåste, flaggorna släppte, vi hejade, matchen började... Ja, allt var som vanligt, förutom att vi fick hålla i flaggorna! Det blev mest "Kom igen Umeå, kom igen! *dunk, dunk*", "Kämpa på, UIK!" och "In med bollen! *dunk, dunk, dunk*" men vad hjälpte det? När Sjöa äntligen gjorde mål så fick vi i alla fall kasta lite konfetti och jubla. Men alla vet ju hur matchen slutade. Vi deppade dock inte alls utan drog "UIK är de bästa! Heja, heja, heja Ume!", "Sm-guld, sm-guld, sm-guld..." och "Vi älskar Ume! *dunk dunk, dunk, dunk, dunk*" under hela priscermonin. Laget, inklusive ledarna, applåderade oss straxt efteråt.

När flaggorna var nedplockade, kort tagna och vi hade gått ut så ville alla så klart veta hur det hade gått med Marta. Så jag trängde mig förbi massa gubbar och kom tillslut fram till ledarnas rum där Suz kom ut och pratade. Marta skulle till sjukhuset men med Elaine och alla andra var allt bra. Jag fick också reda på att UIK såg det här som motivation inför vinterträningen och att vi i klacken var de bästa under matchen. Det känns ju hedrande och vi tackar för det. Dock vill vi härmed dela med oss av "förstaplatsen" till alla spelare, som någon sorts tröst!

Efter detta följde mat på Max. Tre personer kom fram till oss och frågade hur det hade gått på matchen och alla verkade tycka att det var synd att UIK förlorade. Kul att många håller på UIK! Så blev det tillslut tunnelbana till T-centralen där en man i Timrå-tröja också undrade hur matchen hade gått. Väl vid Centralen hade vi fått "hejarklack-sjukan" och sjöng om allt möjligt. Vi kammade av ett antal "Rulltrappa *klapp, klapp, klapp* innan vi sa "Hejdå *klapp, klapp, klapp*" till "Annika *klapp, klapp, klapp* som åkte hem till "Falun *klapp, klapp, klapp*". Ja ni förstår...

Ytterligare en timma senare var det dags för mig att åka hem. Men innan dess kom ännu en person fram och frågade om matchen. Också hon beklagade sig att UIK förlorade. Många verkade intresserade och det är kul att höra! Vi skrattade och hade kul hela dan, även efter matchen. Frågan är bara hur kul vi då hade haft om UIK hade vunnit... Men jag hatar Råsunda! Usch! Det är kallt, blåsigt, stort, strikt som sjutton, massa galler överallt, UIK förlorar ofta där... Nej, hata Råsunda!!!

Snabbstopp i Skövde

Så var jag tillbaka i Skövde, nästan en vecka sen sist. Stannar dock bara tills imorgon eftermiddag. Hann i princip bara packa upp, handla lite frukost tills imorgon, fixa lite skolarbete, kolla tv och nu är det dags att packa igen! Inte för att det blir mycket, har nästan allt jag behöver hos föräldrarna. Trodde dock att vi började 10 imorgon men det var visst 9... Oh well, bara upp och hoppa! :-) *gäsp*

Jag köper snart ett tåg!

Jag kom alltså tillbaka till Kumla, från Umeå, i måndags. Imorgon åker jag till Skövde igen för att ha föreläsning på fredag. Sen blir det tillbaka till Kumla igen direkt efteråt. På lördag åker jag, trots att jag tidigare inte tänkt det, till Sthlm och Råsunda för att se Sv. Cupen-finalen. Det är kallt, Råsunda är dum och jag hatar tunnelbanan dit. Men vad gör man inte för UIK?! Hittade billigare biljetter för tåg/buss dit (tacka Resplus för det!) så det blir ännu en resa. Jag tycker att min kloka vän Pernilla faktiskt kom men en kanon-idé. Jag borde köpa mig ett eget tåg, eller ännu hellre ett flyplan/helikopter. Så om någon har lust att finansiera det så hör järna av dig! ;-)

Resan till Umeå

Fredag
Åkte tåg till Sthlm på förmiddagen, mötte Anna där och åt lite innan vi tog buss till Arlanda och sedan flyg till Umeå. Väl där skulle en UIK-bil hämta oss...vilket aldrig hände. Efter ett telefonsamtal med Suz blev vi tillsagda att ta en taxi istället, så det gjorde vi. Väl på kansliet så hejade vi, pratade lite kort med de som var där och sen gick vi till träningen.

Ungefär halva träningen hade gått när vi kom så vi hann "bara" se inläggen, matchen och skottövningarna. Där var också Anders och Annika som vi hann prata en del med. Matchen var det verkligen högt tempo på och det var riktigt häftigt att stå så nära (ca 2-3 meter) och ändå inte vara rädd att få nån boll på sig, även om det förekom närkamper vid kanten, eftersom tjejerna är så skickliga.

När träningen tog slut gick vi till kansliet där de ville ha hjälp så Anna och jag gick till rummet vi hade lånat, lämnade väskor och så gick vi tillbaka till kansliet igen. Där fick vi hjälpa till att bära lite skyltar och banderoller till Gammlia...som var låst. Suz ringde några samtal, bland annat till "Pucko-Tobbe" som knäppte av henne. Jag erbjöd mig att krossa glaset med banderoll-rullen som jag bar på... Men tillslut fick vi tag i en person som kom och öppnade dörren åt oss och vi började bära in alla saker där. Så gick vi tillbaka till kansliet igen där Anders och jag fick uppdraget att lägga i ett lösblad i alla matchprogrammen (pust!). Anna och Annika fick hjälpa Suz att bära fler prylar till/från bilar. Efter ett tag kom Karl och senare kom även tjejerna in och vi alla jobbade med att fixa matchprogrammen. Det tog sin lilla tid men gick faktiskt fortare än förväntat när vi var flera. Vi hann också se lite videofilmer (inslag med UIK) innan Suz, Roland och Tobbe kom tillbaka och vi alla gick hem.

Kvällen ägnades åt att äta rullpizza... det måste man göra om man är i Umeå, det hör till!

Lördag
Vid 10-tiden gick Anna och jag till Gammlia och hittade efter mycket om och men Suz. Vi fick i uppdrag att blåsa upp guldballonger (med helium) och Tobbe hjälpte oss att bära gastuben till rummet vi skulle vara i. Efter strul att få dit ett munstycke så kom nästa problem - vi kunde inte vrida på gasen. Så vi fick tag i två starka män som hjälpte oss men det kom ingen gas. Den ena mannen hade jobbat med gas och fick det ändå inte att funka. Tillslut så råkade nån slå till munstycket och gas sprutade ut. Aha, man skulle böja munstycket för att få ut gasen! Då när det löste sig så kom nästa problem - få av snöret att knyta ballongerna med... Tillslut fick vi tag i en kniv som funkade och vi började blåsa upp de. Att hålla reda på ca 300 ballonger är dock inte de lättaste när de flyger runt, så det slutade med att vi placerade alla i korridoren och fyllde halva taket där.

Efter ca 1.5 timma så kom Hanna (Hanusi) och hjälpte oss. Vi hade pratat om att sätta en ballong vid UIKs omklädningsrum och nu blev det verklighet. Hanna skrev en hälsning på ballongen och så satte vi den på styret till en av motionscyklarna i omklädningsrummet. Något som blev det första spelarna såg när de kom in. En hyllning från oss supportrar till dem, helt enkelt!

Nu var det dags för mat...nej, lämna kuvert i olika rum. Så vi gick förbi pressavdelningen där Susanne på TV4 stod och sminkade sig. Så mat... nej, ballonger till VIP-rummet, som ville ha mer. Bara att blåsa, nej nu var det äntligen mat! I klubbstugan, i samlingslokalen...nej, där skulle 40 personer in... i köket alltså. Alla flyttade dit med mat i munnen. Snudd på hetsätning och sen mer ballonger till olika ställen. Susanne på TV4 stod fortfarande och sminkade sig, i nästan en timma nu! Tillbaka till rummet för att hämta diverse supporterprylar och så tillbaka och pyntning av den ena entrén. Ballonger som var över ut till publiken... höll på att krocka med Mosan och Frida så jag fick stanna och släppa förbi de innan jag fortsatte ut. Nej, ballongerna ska vara till podiet efter matchen, tillbaka in. Några ballonger sätts upp på klackens läktaravdelning istället. Nu slutade vi arbeta och ägnade tid åt klacken istället.

Jag agerade dörrvakt och släppte in de jag ville och stoppade de som inte verkade vilja heja på. Det var nämligen bara de som hejade som egentligen fick vara där även om inte alla sen gjorde det de lovat! Men men, vi blev några stycken där i alla fall och forumsmedlemmarna kom i samlad trupp.

Matchen
En hund kom in med matchbollen och jag sa "honden" a la Hipp Hipp, vilket Hanna snabbt uppfattade och så drog vi hela ramsan, plus att Hanna drog till med "Slut på kontot" och lite andra ramsor också. Matchen började och efter ca 5 min så kom Evelina och hängde trumman runt min hals. Det var bara att trumma på och vi skrek alla som sjutton. En bit in i första halvlek så kom Evelina och Hanne och åt Parisare. Hanna och jag började gnälla lite och påpekade att det inte går att skrika då. Eller som Hannas ramsa blev: "Ut med maten! *dunk, dunk, dunk*" Lite mat stoppar dock inte UIK-klacken utan vi hejade ivrigt på hela första halvlek.

Till andra halvlek så flyttade Hanna, jag och trumman lite mer till mitten på sektionen och alla forumsmedlemmar som var där hängde på. Vi stod tryckta mot varandra för att hålla värmen och samtidigt stå kompakt så vi hörs bättre. Vilket å andra sidan gör det svårare att trumma, kan jag meddela...

Direkt drog vi igång med "In med Karro!" vilket vi fortsatte med när avbytarna började värma. Karro tittade på oss, såg lite rörd ut och applåderade oss. Vi fortsatte vårat "In med Karro!" medan de värmde upp och fick ännu en applåd från Karro. Då böt vi och började sjunga "Vi vill se Karro dansa!" vilket, när hon närmade oss, också gjorde. Tack Karro!

Maskotten Kurre kom och dansade för oss också och kom även upp i klacken så vi passade på att framföra våra gratulationer till målvaktstränaren genom "Ja må han leva" och lite hurrningar.

Så försökte vi få alla avbytare att dansa men ramsan blev lite för snabb och var nog svår att uppfatta. Tillslut kom i alla fall Karro in, dock inte dansandes så som vi ropade... Matchen fortsatte, vi skrek, skrattade och hade allmänt roligt. När matchklockan närmade sig 90 min gick Anna, Hanna och jag ner på löparbanorna för att kunna ta bilder under prisutdelningen. Då hade Ljungan blivit utbytt och klacken skrev "Vi vill se Ljungan dansa!" vilket hon gjorde. Och vilken dans sen! Hon tog några steg på stället och sen stuttsade hon runt som en stuttsboll och hade någon annan försökt samma sak så hade personen definitivt ramlat. Kul var det iaf, tack för den uppvisningen Ljungan!

Matchen slutade, spelarna tackade MFF och publiken, försvann ut och kom inåkande i bildar. De stod i en ring och hoppade, sprang fram till podiet, fick medalj och blomma, gick upp på podiet och stod där och dansade och sjöng. Vi var så klart på plats och bilder samt videoklipp kommer här på uikfans.se inom en snar framtid! Efter det gick vi ner i spelarkorridoren och trängdes med pressfotografer och nyfödd UIK-bäbis (massören Evas barn) med krona på huvudet. Frida kom sist in av alla, hoppade jämnfota in den sista biten, stod still en sekund, skakade på sig och sa "brrrrrrrr!" innan hon gick vidare mot omklädningsrummet.

Efter en stunds uppvärmning där inne gick vi ut till de övriga i klacken. Bland annat Baecklund, Frida och Mosan hann passera innan jag hann få ordentlig koll på de. Berka kom efter ett tag och jag sa nåt i stil med "Berka, du får nog stanna och göra en pose här. Halva klacken är här ungefär och jag tror att i princip alla har kameror...". "En pose? Hehe" och så ställde hon snällt upp sig där. Det roliga var att hon hann få koll på vem som tog kort och tittade in i rätt kamera också!

Nästa spelare ut var Karro, tätt följt av Ljungan. Karro skrev autografer medan Ljungan ställde upp på en bild och sen sa "Bra jobbat, tack för idag!" och vi sa hejdå till henne. Karro sa "Vi fint ni sjöng!" och vi tackade och påpekade att sången hjälpte också... Tills vi kom på att det kanske inte bara var våran förtjänst att hon fick spela, så vi rättade snabbt till det. Så passade flera av oss på att ta bilder med Karro och sen gick hon.

Anders kom förbi med överbliven "Vi vinner i Umeå!"-tårta till oss som vi tillslut lyckades få upp på tallrikar och kunde äta. Nästa spelare ut var Marta och Elaine som snabbt gick förbi och tackade. Elaine gav sin ros till Evelina och sen stannade båda en liten stund och skrev autografer innan de fortsatte till bilen.

Hanna, Anna och jag sa hejdå och gick till vårat rum. Väldigt nöjda med våran dag! Senare fick vi reda på att Hannas och Evelinas tåg hade spårat ur och vi är glada att det löste sig förhållandevis snabbt så att ni kom hem tillslut!

Söndag
Dagen ägnades åt promenader. Först en sväng på stan på förmiddagen som slutade med att vi var utestängda. Efter lite mat på vår kära pizzeria och ett besök på ett stängt UIK-kansli så fick vi tillslut tag på familjen vi bodde på och visste att vi snart skulle komma in igen. Vi gick in på Gammlia där UFC spelade och passade på att värma oss i en trappuppgång. Där såg vi hur Karl (Fable), Myggan och Linda (Speedy) kom och gick först mot kansliet och sen vidare mot matchen.

Vi gick tillbaka till rummet där vi nu kom in och kunde värma oss ett tag. Såg första halvlek av Juventus-matchen innan vi bestämde oss för att ta ännu en promenad. Ett bra beslut visade det sig! Promenaden varade i ca 1.5 timma och under den tiden hann vi se 6 stycken av UIKarnas bilar, plus att vi mötte Sjöa som också var ute och gick.

Måndag
Vi gick till kansliet vid 9-tiden och skulle få skjuts till flygplatsen. Där stod Roland som inte hade någon nyckel med sig. Vi väntade och tillslut kom någon (förmodligen från någon annan sektion i UIK) och låste upp. Andrée kom också och vi pratade lite innan vi tog en taxi till flyget.

Vi landade mer än 10 min tidigare än tidtabellen, tog flygbuss till Cityterminalen där jag sa hejdå till Anna. Efter en timma gick mitt tåg hem och det blev slutet på ännu en fantastisk Umeå-resa.

Hallå där ute?

Inte för att jag tror att det är nån som bryr sig men... Är det någon alls som läser den här bloggen? Lämna en kommentar, snälla!

Guldfest i Karlstad

Jag, mina föräldrar och min morbror satte oss i bilen och åkte till Karlstad i lördags för att heja fram UIK till SM-guld.

När klockan var runt 13.30 så var även Myggan framme i Karlstad och vi åkte till tågstationen för att hämta upp han och Evelina där. Vi åkte till Tingvalla IP och stod och väntade utanför grindarna medan min pappa åkte in mot centrum igen för att hämta mamma och morbror (vi fick nämligen inte rum alla i bilen). Efter ett tag kom även Linda. Så vi stod och försökte bestämma oss för om vi vågade rusa in genom den öppna grinden när korv/godis-försäljare som stod i närheten inte såg oss. Tyvärr tvekade vi en hel del, bl.a. var jag tvungen att vänta på familje medlemmar... Så kom de och efter bara en liten stund kom även Roland ut. "Är ni laddade?" frågade vi. Och jo, nog var de laddade menade han. Mamma är nog lite mer framåt än vad vi var...hon gick in nästan på en gång men började direkt prata med en QBIK-funktionär innanför grindarna. "NEJ!" tänkte vi alla...min morbror kom ut igen... men mamma kom tillbaka och vinkade in honom igen och så hängde alla på. Inte ska man gynna QBIK med inträde inte!

Själv stannade jag kvar och pratade med Roland. Han erkände lite smått att det nog skulle bli fest på kvällen... Så kom bussen, spelarna tog sina väskor och gick in. Jag hejade på i princip allihop. I vissa fall hejade spelarna först och i andra tvärt om. Kul att de känner igen mig nu (och det skulle faktiskt vara lite konstigt annars!) och alla verkade vara på ett glatt humör. Så gick vi in och jag tog sällskap med Suz fram till "spelartunneln". Efter uppsättning av min banderoll och lite snack med TV4s studioman bl.a. om vad "bruschla" betyder, så gick jag till Agneta vid supportershops-bordet och pratade lite. På vägen tillbaka till klackens område igen så mötte jag Tobias (han som skickar ut supporterprylar) och hejade.

Därefter kom problemen... vi hade massa flaggor, många ganska stora, och det lilla staketet vi hade framför oss var så lågt att man lätt kunde kliva över det. Vi fick därför placera ut flaggorna lite här och där på läktaren. Min banderoll, en brasilianks fagga, en svensk och en finsk fick vi tillslut upp på det lilla staketet. Myggans stora UIK-flagga fick vi lägga på några stolar (tog upp tre rader), en stor svensk flagga och en med klubbmärke och "UIK - still going strong" hängde vi på pressläktarens bord. En skånsk flagga med "Westberg" på fick den utsökta platsen precis över spelartunneln. Så kom Suz med en jättestor flagga som egetligen används som duk vid supporterförsäljningen men som inte behövdes. Den satte vi upp, efter mycket om och men, på andra sidan spelartunneln.

Spelarna kom in, vi tutade och trummade. Direkt såg vi en tv-kamera rikta sig direkt mot oss...och så vände man på huvudet och då stod en fotograf med teleobjektiv där och fotade oss... Ooookej nu kör vi! Matchen drog igång. Vi hade fullt upp med att skrika, trumma, ta bort konfetti från trummorna, bestämma ramsor... allt sånt. Så visst såg man matchen men det var mycket planering och sånt samtidigt.

Vid halvtid så hade vi fått löpsedlar från VF och innan slutsignalen fick vi även från Aftonbladet. Så när slutsignalen gick så klättrade folk hit och dit på läktaren, i princip alla hos oss hade löpsedlar, vi trummade, tog kort, sjöng... Laget hoppade runt, tackade QBIK och kom sen springades mot oss. Jag och Evelina hände på avbytarna som började göra vågen. Tillslut så gick alla i laget ihop och så körde vi alla vågen och skrek "hej!". Även ledarna hade nu kommit och bildade ett led bakom spelarna och gjorde samma sak. Så spelades "Vi ger aldrig upp" i högtalarna, Evelina och jag hoppade runt och sjöng så gott vi kunde. Kan meddela att jag blev hes redan efter ca 15 min av matchen så skrikandet/"sången" efter det blev ju inte så fin...

Efter en liten ring och massa hurranden så fick alla spelare som sprätt i benen och bokstavligt skuttade ut i omklädningsrummet, många tittade på oss och klappade på vägen ut. Därinne blev det då lite fontän av mouserande vin. Jag ringde Suz och efter en lång väntan så kom hon så jag kunde komma in där. Då var det mesta av firandet redan slut. Golvet var kladdigt och enligt uppgift så var det just där som den mesta av vinet hade hamnat.

Frida kom efter att ha pratat i telefon och jag frågade om hon kände igen sin träningströja från förra året, vilket hon så klart gjorde. "Jag undrade om någon skulle vara intresserad att köpa de där svettiga sakerna..." (tack...) "Äh, de är väl tvättade, hoppas jag!" svarade jag. "Jo, men jag undrar om det hjälper, haha" "Hehe, det är ingen fara" försäkrade jag och så grattade jag henne också. Spelarna gick ganska snabbt till bussen sen, Påla och Emma stod en stund vid tunneln och väntade så jag grattade de också. Sjöa och senare Mosan gick förbi och jag passade på att gratta de också och de sken som solar och tackade. Marta skrev autografer undertiden och eftersom alla hade gått så gick jag därifrån och vi begav oss till bilen.

På vägen till bilen passerade vi bussen som nu hade en fin löpsedel med "GULD 2005" fram på rutan. Jag chansade lite och vinkade (visste inte om de kollade eller var upptagna med att prata). Mosan, Sjöa och några till (tror det bl.a. var Karro och Frida, såg bara händer) vinkade tillbaka. När vi stod vid bilen sen så kom Evelina, Myggan, Linda och Anders. Vi pratade lite och med frasen "vi ses om en vecka!" så bar det hemåt igen.

Lite skola och städning

Är tillbaka i Skövde nu, sen i måndags, och har lite korta lektioner i skolan. 13-15 tre dagar och sen hem igen imorgon efteråt. Man ska inte klaga. ;-) Ska försöka städa lite idag och sen läsa några papper vi har fått. Så blir det som sagt hemfärd på torsdag, frissan på fredag och UIK-match i Karlstad på lördag.

Det ska bli grymt kul. Åker dit med föräldrarna och min morbror. Ska hämta upp Myggan och ev Evelina vid stationen och sen lär det bli fest! Ett poäng och guldet är klart. Det lär bli vinst och tre poäng i Karlstad eftersom laget ligger i botten på tabellen. Men man kan aldrig vara för säker... kul lär vi ha i alla fall, ser verkligen fram emot det. :-)

Ja, ska väl gå och städa nu då. Fasen va varmt det är i jeans inne förresten, försöker tänja ut nya här, vänja mig, eller låta de vänja sig vid mig. ;-) Nej, städning var det... *masar sig iväg*

Det är uuuunderbart!

Ni får ursäkta om det blir mycket fotbollssnack här. Måste bara säga woooohoooo! Idag vann UIK men 7-0 över fjolårsmästarna Djurgården/Älvsjö. Helt otroligt bra, utklassning i andra halvlek. Det är uuuunderbart att vara UIKare! :-)

Kommande planer

Har börjat ny kurs nu - gränssnittsdesign. Kommer bli mycket hemsidor och det passar ju mig. Torbjörn kallade mig expert... man tackar. ;-) Ska lära oss javascript och sånt, kan vara bra för lilla mig. Imorgon åker jag till Kumla igen, det är ganska tomt här i Skövde utan Pernilla och Emma. Saknar er! Så har snyggingen på våningen under flyttat också... Men men, är man upptagen så spelar ju inte det så stor roll ändå.

Imorgon är det tänkt att vi ska ta upp våran båt. Sen på lördag ska vi jaga trumma och kl 16 är det match UIK-Dif/Ä. Spännande och avgörande match! Igår var det också spännande, men de underbart bra tjejerna spöade Malmö FF med 0-3! Wooohoo! Sen ser jag fram emot de två kommande lördagarna. Först ska jag till Kalstad och heja fram tjejerna där och en vecka senare blir det resa till Umeå och förhoppningsvis guldfest! :p