Kraaaaaaamp

Natten mellan lördag och söndag var hemsk. Vaknade kl 4:20 ungefär med värsta superkrampen i vänstra vaden! For upp till sittande läge, kände en klump nästan som en tennisboll i vaden, greppade tag i kudden och skrek som en stucken gris eftersom det aldrig slutade... Tillslut så släppte det dock. Vaknade mina föräldrar? Nej! Det känns tryckt och bra att veta. De är två rum bort, inga dörrar stängda och de hör inte när man skriker rätt ut. Kanon! ;-)

Så efter ca 2 timmar med värmedyna, massage, vatten, gång (så bra det nu gick...), benvärmare, kuddar och en värktablett så lyckades det bli ganska ok igen så att jag vågade/kunde somna igen. Jag kan dock fortfarande känna att vaden är väldigt öm, men annars är allt bra igen nu.