Cupfinal på Råsunda
En tidig tågresa och en kort busstripp från Sumpan till Solna och så var jag framme. UIK hade nyss kommit till Råsunda och en vakt frågade lite tveksamt om jag tillhörde spelartruppen. Hehe, självklart inte! Laget gick snabbt mot omklädningsrummet och ledarna och jag gick en bit efter. Jag krockade lite lätt med Ljungan som kom utfarandes från omklädningsrummet och tillslut fick vi reda på var ledarnas rum skulle vara.
Där satt vi och pratade om lite allt möjligt, några gick och hämtade kaffe i spelarnas omklädningsrum. Spelarna och några ledare var ute och kände på gräset, kom tillbaka igen och stereon hos spelarna drogs på i relativt hög volym. Kvalitén på skivan var dock riktigt usel och hackade i nästan varje låt. Sönderspelad helt enkelt. Tiden rann iväg snabbt, klockan blev 11 och det var dags för uppvärmning. Ljungan var först ut och vi som hade varit inne hos ledarna gick ut och stod vid sidlinjen och pratade. Spelarna kom en efter en och uppvärmningen började.
Klockan blev 11.30 och fortfarande var det inga (!) på läktarna, trots att jag visste att det fanns UIK fans i närheten. Jag blev lite orolig där ett tag måste jag erkänna! Råsunda bjöd, som nästan alltid, på blåst så vi gick tillbaka in i ledarnas rum istället. Efter lite zick-zack gång fram och tillbaka inne i spelarnas omklädningsrum för att nå toan så var det dags att gå ut, matchen skulle snart börja. Som tur var så hade UIK fansen kommit in nu och jag letade mig bort till de på Norra läktaren. Där var det fullt upp med att sätta upp alla flaggor, vilket inte var lätt att hinna på ca 10-15 min!
Spelarna kom in, det blåste, flaggorna släppte, vi hejade, matchen började... Ja, allt var som vanligt, förutom att vi fick hålla i flaggorna! Det blev mest "Kom igen Umeå, kom igen! *dunk, dunk*", "Kämpa på, UIK!" och "In med bollen! *dunk, dunk, dunk*" men vad hjälpte det? När Sjöa äntligen gjorde mål så fick vi i alla fall kasta lite konfetti och jubla. Men alla vet ju hur matchen slutade. Vi deppade dock inte alls utan drog "UIK är de bästa! Heja, heja, heja Ume!", "Sm-guld, sm-guld, sm-guld..." och "Vi älskar Ume! *dunk dunk, dunk, dunk, dunk*" under hela priscermonin. Laget, inklusive ledarna, applåderade oss straxt efteråt.
När flaggorna var nedplockade, kort tagna och vi hade gått ut så ville alla så klart veta hur det hade gått med Marta. Så jag trängde mig förbi massa gubbar och kom tillslut fram till ledarnas rum där Suz kom ut och pratade. Marta skulle till sjukhuset men med Elaine och alla andra var allt bra. Jag fick också reda på att UIK såg det här som motivation inför vinterträningen och att vi i klacken var de bästa under matchen. Det känns ju hedrande och vi tackar för det. Dock vill vi härmed dela med oss av "förstaplatsen" till alla spelare, som någon sorts tröst!
Efter detta följde mat på Max. Tre personer kom fram till oss och frågade hur det hade gått på matchen och alla verkade tycka att det var synd att UIK förlorade. Kul att många håller på UIK! Så blev det tillslut tunnelbana till T-centralen där en man i Timrå-tröja också undrade hur matchen hade gått. Väl vid Centralen hade vi fått "hejarklack-sjukan" och sjöng om allt möjligt. Vi kammade av ett antal "Rulltrappa *klapp, klapp, klapp* innan vi sa "Hejdå *klapp, klapp, klapp*" till "Annika *klapp, klapp, klapp* som åkte hem till "Falun *klapp, klapp, klapp*". Ja ni förstår...
Ytterligare en timma senare var det dags för mig att åka hem. Men innan dess kom ännu en person fram och frågade om matchen. Också hon beklagade sig att UIK förlorade. Många verkade intresserade och det är kul att höra! Vi skrattade och hade kul hela dan, även efter matchen. Frågan är bara hur kul vi då hade haft om UIK hade vunnit... Men jag hatar Råsunda! Usch! Det är kallt, blåsigt, stort, strikt som sjutton, massa galler överallt, UIK förlorar ofta där... Nej, hata Råsunda!!!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar