Resan till Umeå

Fredag
Åkte tåg till Sthlm på förmiddagen, mötte Anna där och åt lite innan vi tog buss till Arlanda och sedan flyg till Umeå. Väl där skulle en UIK-bil hämta oss...vilket aldrig hände. Efter ett telefonsamtal med Suz blev vi tillsagda att ta en taxi istället, så det gjorde vi. Väl på kansliet så hejade vi, pratade lite kort med de som var där och sen gick vi till träningen.

Ungefär halva träningen hade gått när vi kom så vi hann "bara" se inläggen, matchen och skottövningarna. Där var också Anders och Annika som vi hann prata en del med. Matchen var det verkligen högt tempo på och det var riktigt häftigt att stå så nära (ca 2-3 meter) och ändå inte vara rädd att få nån boll på sig, även om det förekom närkamper vid kanten, eftersom tjejerna är så skickliga.

När träningen tog slut gick vi till kansliet där de ville ha hjälp så Anna och jag gick till rummet vi hade lånat, lämnade väskor och så gick vi tillbaka till kansliet igen. Där fick vi hjälpa till att bära lite skyltar och banderoller till Gammlia...som var låst. Suz ringde några samtal, bland annat till "Pucko-Tobbe" som knäppte av henne. Jag erbjöd mig att krossa glaset med banderoll-rullen som jag bar på... Men tillslut fick vi tag i en person som kom och öppnade dörren åt oss och vi började bära in alla saker där. Så gick vi tillbaka till kansliet igen där Anders och jag fick uppdraget att lägga i ett lösblad i alla matchprogrammen (pust!). Anna och Annika fick hjälpa Suz att bära fler prylar till/från bilar. Efter ett tag kom Karl och senare kom även tjejerna in och vi alla jobbade med att fixa matchprogrammen. Det tog sin lilla tid men gick faktiskt fortare än förväntat när vi var flera. Vi hann också se lite videofilmer (inslag med UIK) innan Suz, Roland och Tobbe kom tillbaka och vi alla gick hem.

Kvällen ägnades åt att äta rullpizza... det måste man göra om man är i Umeå, det hör till!

Lördag
Vid 10-tiden gick Anna och jag till Gammlia och hittade efter mycket om och men Suz. Vi fick i uppdrag att blåsa upp guldballonger (med helium) och Tobbe hjälpte oss att bära gastuben till rummet vi skulle vara i. Efter strul att få dit ett munstycke så kom nästa problem - vi kunde inte vrida på gasen. Så vi fick tag i två starka män som hjälpte oss men det kom ingen gas. Den ena mannen hade jobbat med gas och fick det ändå inte att funka. Tillslut så råkade nån slå till munstycket och gas sprutade ut. Aha, man skulle böja munstycket för att få ut gasen! Då när det löste sig så kom nästa problem - få av snöret att knyta ballongerna med... Tillslut fick vi tag i en kniv som funkade och vi började blåsa upp de. Att hålla reda på ca 300 ballonger är dock inte de lättaste när de flyger runt, så det slutade med att vi placerade alla i korridoren och fyllde halva taket där.

Efter ca 1.5 timma så kom Hanna (Hanusi) och hjälpte oss. Vi hade pratat om att sätta en ballong vid UIKs omklädningsrum och nu blev det verklighet. Hanna skrev en hälsning på ballongen och så satte vi den på styret till en av motionscyklarna i omklädningsrummet. Något som blev det första spelarna såg när de kom in. En hyllning från oss supportrar till dem, helt enkelt!

Nu var det dags för mat...nej, lämna kuvert i olika rum. Så vi gick förbi pressavdelningen där Susanne på TV4 stod och sminkade sig. Så mat... nej, ballonger till VIP-rummet, som ville ha mer. Bara att blåsa, nej nu var det äntligen mat! I klubbstugan, i samlingslokalen...nej, där skulle 40 personer in... i köket alltså. Alla flyttade dit med mat i munnen. Snudd på hetsätning och sen mer ballonger till olika ställen. Susanne på TV4 stod fortfarande och sminkade sig, i nästan en timma nu! Tillbaka till rummet för att hämta diverse supporterprylar och så tillbaka och pyntning av den ena entrén. Ballonger som var över ut till publiken... höll på att krocka med Mosan och Frida så jag fick stanna och släppa förbi de innan jag fortsatte ut. Nej, ballongerna ska vara till podiet efter matchen, tillbaka in. Några ballonger sätts upp på klackens läktaravdelning istället. Nu slutade vi arbeta och ägnade tid åt klacken istället.

Jag agerade dörrvakt och släppte in de jag ville och stoppade de som inte verkade vilja heja på. Det var nämligen bara de som hejade som egentligen fick vara där även om inte alla sen gjorde det de lovat! Men men, vi blev några stycken där i alla fall och forumsmedlemmarna kom i samlad trupp.

Matchen
En hund kom in med matchbollen och jag sa "honden" a la Hipp Hipp, vilket Hanna snabbt uppfattade och så drog vi hela ramsan, plus att Hanna drog till med "Slut på kontot" och lite andra ramsor också. Matchen började och efter ca 5 min så kom Evelina och hängde trumman runt min hals. Det var bara att trumma på och vi skrek alla som sjutton. En bit in i första halvlek så kom Evelina och Hanne och åt Parisare. Hanna och jag började gnälla lite och påpekade att det inte går att skrika då. Eller som Hannas ramsa blev: "Ut med maten! *dunk, dunk, dunk*" Lite mat stoppar dock inte UIK-klacken utan vi hejade ivrigt på hela första halvlek.

Till andra halvlek så flyttade Hanna, jag och trumman lite mer till mitten på sektionen och alla forumsmedlemmar som var där hängde på. Vi stod tryckta mot varandra för att hålla värmen och samtidigt stå kompakt så vi hörs bättre. Vilket å andra sidan gör det svårare att trumma, kan jag meddela...

Direkt drog vi igång med "In med Karro!" vilket vi fortsatte med när avbytarna började värma. Karro tittade på oss, såg lite rörd ut och applåderade oss. Vi fortsatte vårat "In med Karro!" medan de värmde upp och fick ännu en applåd från Karro. Då böt vi och började sjunga "Vi vill se Karro dansa!" vilket, när hon närmade oss, också gjorde. Tack Karro!

Maskotten Kurre kom och dansade för oss också och kom även upp i klacken så vi passade på att framföra våra gratulationer till målvaktstränaren genom "Ja må han leva" och lite hurrningar.

Så försökte vi få alla avbytare att dansa men ramsan blev lite för snabb och var nog svår att uppfatta. Tillslut kom i alla fall Karro in, dock inte dansandes så som vi ropade... Matchen fortsatte, vi skrek, skrattade och hade allmänt roligt. När matchklockan närmade sig 90 min gick Anna, Hanna och jag ner på löparbanorna för att kunna ta bilder under prisutdelningen. Då hade Ljungan blivit utbytt och klacken skrev "Vi vill se Ljungan dansa!" vilket hon gjorde. Och vilken dans sen! Hon tog några steg på stället och sen stuttsade hon runt som en stuttsboll och hade någon annan försökt samma sak så hade personen definitivt ramlat. Kul var det iaf, tack för den uppvisningen Ljungan!

Matchen slutade, spelarna tackade MFF och publiken, försvann ut och kom inåkande i bildar. De stod i en ring och hoppade, sprang fram till podiet, fick medalj och blomma, gick upp på podiet och stod där och dansade och sjöng. Vi var så klart på plats och bilder samt videoklipp kommer här på uikfans.se inom en snar framtid! Efter det gick vi ner i spelarkorridoren och trängdes med pressfotografer och nyfödd UIK-bäbis (massören Evas barn) med krona på huvudet. Frida kom sist in av alla, hoppade jämnfota in den sista biten, stod still en sekund, skakade på sig och sa "brrrrrrrr!" innan hon gick vidare mot omklädningsrummet.

Efter en stunds uppvärmning där inne gick vi ut till de övriga i klacken. Bland annat Baecklund, Frida och Mosan hann passera innan jag hann få ordentlig koll på de. Berka kom efter ett tag och jag sa nåt i stil med "Berka, du får nog stanna och göra en pose här. Halva klacken är här ungefär och jag tror att i princip alla har kameror...". "En pose? Hehe" och så ställde hon snällt upp sig där. Det roliga var att hon hann få koll på vem som tog kort och tittade in i rätt kamera också!

Nästa spelare ut var Karro, tätt följt av Ljungan. Karro skrev autografer medan Ljungan ställde upp på en bild och sen sa "Bra jobbat, tack för idag!" och vi sa hejdå till henne. Karro sa "Vi fint ni sjöng!" och vi tackade och påpekade att sången hjälpte också... Tills vi kom på att det kanske inte bara var våran förtjänst att hon fick spela, så vi rättade snabbt till det. Så passade flera av oss på att ta bilder med Karro och sen gick hon.

Anders kom förbi med överbliven "Vi vinner i Umeå!"-tårta till oss som vi tillslut lyckades få upp på tallrikar och kunde äta. Nästa spelare ut var Marta och Elaine som snabbt gick förbi och tackade. Elaine gav sin ros till Evelina och sen stannade båda en liten stund och skrev autografer innan de fortsatte till bilen.

Hanna, Anna och jag sa hejdå och gick till vårat rum. Väldigt nöjda med våran dag! Senare fick vi reda på att Hannas och Evelinas tåg hade spårat ur och vi är glada att det löste sig förhållandevis snabbt så att ni kom hem tillslut!

Söndag
Dagen ägnades åt promenader. Först en sväng på stan på förmiddagen som slutade med att vi var utestängda. Efter lite mat på vår kära pizzeria och ett besök på ett stängt UIK-kansli så fick vi tillslut tag på familjen vi bodde på och visste att vi snart skulle komma in igen. Vi gick in på Gammlia där UFC spelade och passade på att värma oss i en trappuppgång. Där såg vi hur Karl (Fable), Myggan och Linda (Speedy) kom och gick först mot kansliet och sen vidare mot matchen.

Vi gick tillbaka till rummet där vi nu kom in och kunde värma oss ett tag. Såg första halvlek av Juventus-matchen innan vi bestämde oss för att ta ännu en promenad. Ett bra beslut visade det sig! Promenaden varade i ca 1.5 timma och under den tiden hann vi se 6 stycken av UIKarnas bilar, plus att vi mötte Sjöa som också var ute och gick.

Måndag
Vi gick till kansliet vid 9-tiden och skulle få skjuts till flygplatsen. Där stod Roland som inte hade någon nyckel med sig. Vi väntade och tillslut kom någon (förmodligen från någon annan sektion i UIK) och låste upp. Andrée kom också och vi pratade lite innan vi tog en taxi till flyget.

Vi landade mer än 10 min tidigare än tidtabellen, tog flygbuss till Cityterminalen där jag sa hejdå till Anna. Efter en timma gick mitt tåg hem och det blev slutet på ännu en fantastisk Umeå-resa.