KIF-LFC och ingen koppling

Har nyss varit i Örebro och sett matchen KIF Örebro - Linköpings FC. Det var egentligen inget speciellt med den matchen. Marie Hammarström skadades i en närkamp med Frida Östberg. Hedvig Lindahl och ett antal KIFare fick tillsamans bära ut henne då det inte fanns nån bår på plats. Senare skadades även en LFC-back som fick hoppa upp på ryggen på läkaren för att komma till avbytarbänken. Även Caroline Seger fick gå av och fick ett stort bandage på vaden/vristen/foten. Frida gjorde en klockren brytning vid hörnflaggan. Gjorde en glidtackling och fick bollen på låret och räddade den i spel samtidigt som hon höll KIF-spelaren på avstånd och fick med sig bollen ut hur lätt som helst. Det var nog matchens höjdare.

Efter matchen så lämnade jag över några bilder från Mölndal till Frida, som vi hade kommit överrens om. Fick en kram som tack och så pratade vi lite. Jag hälsade från alla supportrar och hon bad mig hälsa tillbaka. Sen ursäktade hon sig och tyckte synd om mig för att jag inte fick se nån bra match. LFC hade gjort massa fystester i veckan och orkade därför inte springa så mycket och så fort som de hade behövt. Så pratade vi lite om Mölndal och att hon började gråta, så rörd var hon. Men tydligen hade hon inte kunnat sätta upp flaggan än eftersom hennes lägenhet ser ut som en byggarbetsplats. Hon renoverar tydligen badrum och kök. Där slutade vårat samtal eftersom hon skulle gå och prata med sin pojkvän.

Därefter åkte jag och pappa till Överskottsbolaget och köpte billig glass. Väl vid bilen igen så backar vi ut, backar, backar... kopplingen går inte ur! Pappa lyckas få i 1:an så vi åkte framåt istället och så drog jag i handbromsen när pappa stände av bilen. Ingen koppling alls, helt död. Det blev att ta bussen hem och vi kom hem betydligt senare än planerat. Jag var riktigt nära att ringa Frida och lifta med LFC-bussen men då hade jag nog fått tagit av mig min replikatröja först. Nu är vi i alla fall hemma igen, efter mycket om och men. Nu ska bara bilen bärgas och fixas...