Umeåresa del 2 - ballongklurigheter och fotbollshund

Fredag 20/4
Direkt när jag kom ut från rummet för att gå till kansliet så möter jag Mosan i sin bil. Väl framme så började jag genast packa det sista inför torgförsäljningen och fick sedan skjuts av Åsa (fd handboll- och fotbollspelare och domare, numera kontaktperson mellan spelare och media/sponsorer) till torget. Där stod redan Marta, Frisk och Madde som genast hjälpte till att bygga ihop det leksaksfotbollsmål som vi hade med oss. Det visade sig ganska snabbt att målet inte var någon bra idé. För det första så gick våran fotboll knappt genom de hål som fanns (för poäng), fotbollen i plast som följde med gick inte att pumpa upp, så fort ett skott kom så pajade hela målet och dessutom blåste det så mycket att Marta fick stå bakom målet och hålla i medan Frisk och Madde sköt. Vid ett tillfälle missade Madde grovt och Marta sa "Men flickor, vad ska folket säga?! Vi kan inte skjuta bra!".

En man och hans dotter kom förbi och började spela lite med spelarna samtidigt som han pratade i telefon och sa glatt att han stod och snackade med Marta. Resultatet på lördagen skulle, enligt Marta, bli "positivt inte negativt". När tjejerna hållt mig sällskap i ca 1 timma så kom Erika och avlöste de andra. Meningen var att Lise skulle komma då också men ja... Lise och tider är väl inte bästa vänner direkt. ;)

Erika hann berätta om hur spelarna delat ut replikatröjor och affisher till i princip alla affärer inne i centrum och hur Mosan hade tagit massa tröjor till personalen där hon jobbar. Strax efter det så kom äntligen Lise tillsammans med hennes syster. Lise kollar på idolkorten och konstaderade lite sorgset att hon inte fanns med. Jag gav henne en penna och sa att hon kunde rita av sig själv. Det trodde jag inte att hon skulle göra, och till en början så ville inte pennorna sammarbeta, men tillslut fick hon till ett streck och snabbt så blev det en Lise på duken. Med väldigt krulligt hår ska tilläggas. ;) Hon skrev dit sitt nummer och sin autograf när Erika plötsligt skriker "Kom och köp!". Det visade sig att det var hennes föräldrar som kom och tittade förbi. De kollar lite på Erikas idolkort och hoppades på att det snart skulle komma nya så de kunde köpa det.

Lise berättade att hon på torsdagen skulle hämta sin syster på flyget och att Arsenal råkade komma med samma plan. Eftersom hon har mött engelska landslaget en hel del senaste tiden så kände alla Arsenal-spelare igen henne. Hon kände sig som en välkomstkommitée som stod där, nickade, smålog och sa "welcome...eh" till alla. Lises syster funderade på att sparka spelarna ganska hårt på benen medan de satt på planet. Lite synd kanske att hon inte gjorde det. ;)

Efter en stund tittade Ljungan förbi och retade Lise lite eftersom hon inte kunde komma på vem som satt ballonger på hennes bil och skyltar ute på gatorna. Erika sa bestämt att det inte var hon. "Sverter du?" sa Lise. "Ja, jag sverter!" svarade Erika. Ljungan är ju ganska känd för sina bus och försökte först skylla på Frisk och co men eftersom jag hört att de inte heller visste så strök vi dem. Ljungan sa "Det KAN vara jag..." innan hon skrattade och gick därifrån. Några Arsenal-fans tittade förbi och pratade om matchen innan även Karro tittade förbi och det blev mer snack om ballongerna. "Alltså, jag tycker det här är jättekul!" sa Karro och nästan vek sig dubbel av skratt. Lise försökte få henne att säga vem det var eftersom Karro är en av dem som vet vem/vilka som gjorde det, men Karro vägrade eftersom hon lovat att inte säga något. Lise gav upp efter att Karro sa att hon aldrig bryter ett löfte. Sen fick Karro se att det inte fanns några idolkort på henne, men det fixade Lise snabbt genom att rita dit Karro också. Karro signerade duken innan hon gick därifrån.

Lise lyfte sen upp Telma som frös och jag passade på att ta kort innan Lise, Telma och Erika började spela lite fotboll. Jäklar vilken fotbollshund! Telma tog bollen både från Erika och Lise, och det hjälpte inte ett dugg att de försökte lobba högt upp över henne. Helt klart dagens show! =)

Lise och Erika blev sedan avbytta av Lisa. Erika tog en tur på stan med sina föräldrar och kom sedan tillbaka, pekade på Lisa och mig som stod och frös, och skrattade. Efter en stund kom Ramona och Xiao och gjorde oss sällskap. Lisa och jag var ju de enda svensktalande och pratade därför en hel del, även om vi fick ägna mest tid åt att hålla i alla saker så att de inte blåste bort. Efter en timma gick Lisa och jag blev själv kvar med Ramona och Xiao. En kort stund blev jag orolig för att jag skulle få använda min mycket begränsade tyska men det visade sig att Ramona faktiskt pratade en hel del engelska. Pust! Ordet "aaah" och att slänga sig över alla supporterprylar var nog ändå det mest vanliga under den sista timman. Ramona frös en hel del och tog på sig ett ex av nästan alla supporterprylar. Jag erbjöd Xiao en mössa men hon pekade på sitt hår. Frissan måste ju vara snygg! En halvtimma senare kom Åsa tillbaka, hämtade Xiao och Ramona och skjutsade dem till träningen. Åsa kom sen tillbaka och vi lastade in allt i hennes bil och åkte tillbaka till Gammlia.

Jag tog en snabb tur till OK, köpte mat och åt den medan jag kollade på träningen. Arsenal satt på läktaren under hela träningen och kollade på. Träningen var inget särskilt utan en helt vanlig "dagen-före-match-träning". Tur då att Arsenal ångrade sig och inte begärde en stängd träning. SVT-teamet tycke dock att det var lite synd eftersom de planerat att ha en bild i slutet på reportaget hur de blir utslängda från Gammlia. De bad till och med att bli utslängda av en UEFA-representant, men så blev det inte. Jag gick över på kansliet och pysslade med nya idolkort och de bokade biljetterna som inte hämtats ut. Suz var så stressad att hon fick stänga in sig på ett rum för att få lite lugn och ro och kunna utföra sitt arbete. Stackarn!

Karl tittade förbi på kansliet och vi gick en sväng fram på stan och åt innan jag gick tillbaka till mitt rum. Senare på kvällen kom Myggan. Vi somnade båda ganska snabbt, dels på grund av en slitsam dag och dels för att vi hade en mycket innehållsrik dag framför oss.