Women's Cup-helg i Umeå

I fredags mötte jag upp Myggan på Bromma flygplats och efter en timmas flyg så landade vi i Umeå. Där var det tänkt att vi skulle få skjuts men en kombination av fullsmockade bilar (dommare och UEFA-människor går faktiskt före, hur gärna men än vill), sjukdom och allmänt kaos gjorde att vi tog bussen istället.

Det blev lite mat på kansliet innan vi fick gå till huvudsponsorn och hämta ut en bil. Riktigt trevliga människor där! Sen blev det en färd runt i Umeå då vi köpte present till Karro och gjorde lite blandade ärenden, bl.a. hämtade ut massa biljetter till matchen. Hos en annan sponsor hände detta.
- "Vi kommer från Ume IK å ska hämta affischer och eventuellt idolkort, om de inte redan är hämtade".
- "Ok... idolkorten hämtade ni igår. Och affischerna hämtade ni ju för ca 1 timma sen".
- "Ehr... jaha! Ja det är mycket nu, vi går ju om varandra...".
Detta gjorde att vi döpte om marknadsansvariga Suz till "Förvirrad", vilket inte är så konstigt. ;)

Vi jagade sedan UIKlåtar på cd, vilket slutade med att vi fick nyckel till kansliet för att kunna låna Andrées dator och förbereda den marknadsföring vi skulle göra. Väl vid datorn så kröp senila Annso fram och upptäckte att jag glömt USB-minnet med låtarna på hotellrummet. Det var dock inte bortkastat för Elaine kom förbi, skakade hand, berättade att hon var jätte jätte nervös och att hon ville sitta med oss under matchen. Tillslut fick vi i alla fall en cd bränd, satte en UIKflagga på biltaket, affischer i bakrutorna och med framrutorna nervevade åkte vi sedan runt i hela Umeå under resten av kvällen. Vi såg bland annat Ljungan och Tobbe som förvånat vände sig och såg ut att undra var UIKlåten kom ifrån. Tillslut såg de att det var vi och vinkade. Efter detta blev det mat och sedan var det 2 UIKfans som sov gott under natten.

Tidigt på lördagsmorgonen var vi på Gammliavallen och fick direkt hjälpa "Förvirrad" med att leta reda på ett par biljetter. Sen började vi sätta upp lite flaggor innan vi åkte till kansliet där spelarna hade matchgenomgång. Tillslut kom spelarna ut och vi gav vår present till Karro som verkade bli regält överraskad innan vi åkte kortege med spelarna in på arenan. Där fortsatte vi att sätta upp flaggor och såg bland annat Berka som stod innanför entrén och visade bilar. "När man inte spelar så får man jobba på matcherna!" som hon glatt hälsade till oss. Plötsligt var läktarna fulla och det var dags för match. En match som slutade 1-1, för er som inte vet det. Elaine och hennes brasse-kompisar fixade en riktigt sambastämning på läktaren! Det enda vi behövde tänka på var att vifta med flaggorna. Oj va det svängde! =)

Efter matchens slut var det dags att vika ihop flaggorna igen. Medan vi gjorde det hade reserverna löpträning och Emma B skrek ut ett "wohoo!" till oss och vi svarade med något liknande. När allt var ihoppackat gick vi mot huvudläktaren, där jag stoppade Madde och fick en tränings t-shirt signerad. Vi tröttnade på att stå där och vänta och gick istället ner i spelargången där vi pratade med Larsa, Dockan och Suz med flera. Vi växlade några få ord med alla spelare när de kom ut från omklädningsrummet medan Myggan väntade på att haffa Prinz. Markan stod också där och vi pratade en hel del med henne. Myggan höll faktiskt på att missa Prinz mitt inne i en diskussion med Markan. Jag ursäktade mig så snabbt jag kunde och viftade ivrigt åt Myggan att Prinz kom, så han fick skynda sig efter henne. Det komiska i det hela var att Prinz sedan gick förbi oss säkert 10 gånger!

Plötsligt kom en skakande Frida in och blev stoppad av Larsa. "Men, har du stått ute sådär (i shorts) ända tills nu?". Markan fällde den klockrena kommentaren "Sköter hon sig inte?!" medan Frida skyndade vidare in i värmen. Vi hann även heja på Mosan, prata en del med Sjöa och hälsa på hennes lilla Inez (helt klart blivande UIKare!). Med Markan, Mosan, Sjöa och Berka i närheten blev man faktiskt lite nostalgisk! Jag haffade tillslut Mami för att få en signering medan Frida stod bredvid och undrade om jag skulle förstå vad det stod.

När alla spelare gått så hämtade vi bilen och sa hejdå till de spelare som varit vid VIPlokalen och ätit. Karro tackade ännu en gång för presenten och passade på att bjuda in oss på mat, och visst var vi hungriga så det tackade vi såklart inte nej till! Vi gick in i den mörka lokalen där man först inte såg speciellt mycket där vi direkt mötte Larsa som sa åt oss att ta för oss. Vi åt medan vi tittade på matchbilder på en storbildstv. Där fanns även en ENORM väggprydnad med de 2 lagens klubbmärken och Women's Cup-loggan. De enda spelarna som var kvar var Sofia, Mami och Frida, som växlade ytterligare några ord med oss. På vägen ut blev vi stoppade av Roland som tackade för hjälpen och nästan bokstavligt klämde sönder min hand. Det är tacksamhet på hög nivå!

Ganska tidigt på söndagen var det dags för mig att åka hem och det dröjde inte länge förrens jag var tillbaka på Bromma igen. Där såg jag Linda Bengtzing vid bagageuthämtningen. Efter ca 1 timmas väntan blev det bussfärd till centralen, där jag åt lite innan jag gick mot mitt tåg. Då kommer Mumintrollet fram mot mig. Ett färjeförtag hade Finlandsveckor med en stor monter mitt på centralen. "Ok, Mumintrollet kommer mot mig med öppna armar. Vad fasen gör jag? Hmm... high5?" Så jag satte upp min hand och fick en Muminhand emot mig och så var det klart. High5 med Mumintrollet, det ni! ;) Tågfärden började och straxt var jag hemma igen. Är det ens möjligt att tiden går så här snabbt?!

(bilder kommer när jag får tid!)