QBIK-UIK

I onsdags var det premiär för Damallsvenskan och självklart var jag på plats, fattas bara eftersom det var i Karlstad! Jag kompade 2 timmar från jobbet, packade alla saker jag behövde och straxt efteråt kom mina föräldrar och min morbror förbi. Vi fikade, förmodligen i rekordfart för att vara oss, och hoppade sedan in i bilen.

Väl på plats vid Tingvalla IP så gick vi in och ställde upp alla väskor på läktaren. Just då var det skugga där och jag frös som sjutton. Vad gör man då, iklädd UIK-jacka? Jo man tränar lite för att bli varm såklart! Det var bara att gå till en ståplatsläktare där det var sol och börja köra step-up för fulla muggar. Pappa och jag tog sedan en sväng ut på planen och kollade in gräset, som faktiskt var helt ok. Då ser vi hur Anders och Dockan håller på att sätta upp banderollen "Carola Söberg till VM i Kina!" och går upp på den kalla läktaren för att hjälpa till. När banderollen var uppe så började vi även sätta upp våra flaggor. Vi höll just på att sätta upp "stjärnflaggan" över spelaringången, med pappa ståendes på ett galler som hängde ut över trappan, när UIK kommer. Jag hejade på samtliga spelare och kommenterade även att det var livsfarligt att gå nedför trappan just då... Några spelare stannade till och tittade på flaggan innan de gick vidare till omklädningsrummet. Lise sa "ah, nice entrance! OUR entrance!" och June tyckte att jag hade fin jacka... konstigt. ;) Spelarna kom snart ut igen för att känna på gräset. Anders frågade Carola om hon sett banderollen och hon svarade att den var jättefin. Spelarna kollade en hel del både på flaggan och banderollen medan de kände på gräset och sedan gick de in i omklädningsrummet igen.

Vi fortsätter att sätta upp flaggor tills en funktionär sa till att vi inte fick ha flagga över spelaringången. Nähä, vi har alltid haft det tidigare. Till och med i direktsänd tv, men nu gick det inte. Vi konstaterade snabbt att det berodde på avundsjuka och flyttade flaggan till annat ställe. Det dröjde inte länge innan spelarna kom ut för att värma upp. Jag packade upp trumman och började trumma lite. En gubbe gick då genast fram till min morbror, av någon anledning, och sa att han var från Radiosporten och frågade om vi skulle trumma mycket. "Ja, det blir nog en hel del..." sa min morbror förvånat, och reporten gick då upp och vred sin mikrofon en bit bort från trumman. Jag tror inte att det hjälpte så mycket utan att trummorna hördes bra ändå! Ytterligare en stund senare dök Myggan och Linda upp, vilket innebar att vi hade en hel massa flaggor att sätta upp. Vi smällde i oss en hamburgare och sedan var det dags för match! Myggan och jag trummade när spelarna gick ut från uppvärmningen, flera spelare vinkade till klacken, och vi fortsatte att trumma större delen av tiden fram till inmarschen.

Under matchen så körde vi på som vanligt, undantaget blev några nya ramsor. Linjedomaren hade lugnt behövt ett besök hos "Synsam *dunk, dunk, dunk*", en ramsa vi dock sa rätt tyst för oss själva. ;) Några ungar försökte heja fram QBIK och när de i andra halvlek drog "Andra sidan, är ni klara?" svarade vi med ett rungande "Nej var tysta, låt oss vara!" vilket skapade mycket skratt bland publiken. Den är given på alla matcher framöver! =) I övrigt började både Myggan och jag att trumma järnet så fort QBIK-barnen började skrika något. De ska fasen inte få höras! ;)I andra halvlek kom även två killar i ca 7-9 års åldern och hjälpte oss. De drog genast igång med "Vi har Carola, vad ska ni göra?" och "Vi är UIKfans allihopa". Vid 4-0 blev det "oj oj oj, oj oj-oj oj, oj oj oj, oj-oj-oj oj oj!" följt av "Ni kan gå hem nu *dunk dunk, dunk-dunk, dunk" eftersom publiken faktiskt började gå hem. :p

Eftersom vi under hela matchen kört en viss rytm med trummorna så fortsatte den efter matchen men böts ut mot "UMEÅ *dunk dunk, dunk-dunk dunk* och spelarna kom fram och gjorde vågen och applåderade, som vanligt. Lise skrek "tack för rytmen!" och June tittade vädjande på oss och rörde armarna lite. Så Myggan och jag fortsatte trumma och fick en dansuppvisning av Lise och June. Väldigt snyggt! *sätter upp 10-poängs-tavlan* ;) Det är lite komiskt att rytmen fastnade i min hjärna i vintras och kommer från inledningen av "You Can't Hurry Love"... Fråga mig inte varför jag plötsligt fick den på hjärnan, det vet jag faktiskt inte, haha. Den är medryckande i alla fall, för vissa delar av publiken klappade faktiskt med under matchen.

Efter matchen packade vi ihop allt, växlade några korta ord med spelarna, sa hejdå till varandra och åkte sedan hemåt igen. Adrinalinet tog en stund att få ur kroppen, och därmed tog det en stund innan det gick att sova. Att jag sedan var hes dagen efter och fortfarande har märken i handen efter trummpinnarna är sånt man får ta. Det är det värt. Det och mycket, mycket mer! =)